Öppna huvudmenyn

M/S Dicto var ett norskt lastfartyg som sjösattes 1938 på Götaverken i Göteborg, för E.B. Aaby Rederi A/S i Oslo. Maskineriet var varvets första egenutvecklade, och egentillverkade dieselmotor.

Flag of Norway.svg M/S Dicto
M/S Dicto får bogserhjälp ut från Göteborgs hamn i slutet av maj 1945, med destination Hull i England.
M/S Dicto får bogserhjälp ut från Göteborgs hamn i slutet av maj 1945, med destination Hull i England.
Allmänt
Typlastfartyg tillhörande E.B. Aabyś Rederi A/S, Oslo
FartygsnummerLloyds Register 1962-63 Nr 58807
AnropssignalLKCR
RegistreringshamnOslo
Historik
ByggnadsvarvGötaverken i Göteborg, Nb 523
SjösattNovember 1938
I tjänstJanuari 1939
ÖdeUpphugget i Shanghai, Kina 1971
Tekniska data
LängdLoa: 442,8’ eller 134,9 meter -Lbp: 426,0’
Bredd56,8' eller 17,3 meter
Djupgående26'
Deplacement9600 t.dw.
Tonnage5.263 brt, 3.108 nrt
Maskin1 x dieselmotor, typ Götaverken DM 680/1500 VG-6. Götaverkens första egenutvecklade och egentillverkade motor installerat i ett fartyg.
Fart13,5 knop

Vid det tyska anfallet på Norge 1940 låg Dicto i Göteborg, stängdes inne av skagerrakspärren, och belades med kvarstad eftersom både norska exilregeringen i London och de tyskkontrollerade myndigheterna i Oslo gjorde anspråk på fartyget. Vid ett genombrottsförsök 31 mars 1942 (Operation Performance), då Dicto var flaggskepp i en konvoj med 10 norska fartyg, tvingades det tillsammans med Lionel att återvända till Göteborg.[1]

Under 1943 var Dicto och Lionel den direkta orsaken till att den svenska lejdtrafiken två gånger stoppades av tyskarna, då de befarade att fartygen skulle göra genombrottsförsök från Sverige till Storbritannien. De båda norska fartygen användes under 1943 och 1944 som depåfartyg i Brofjorden[2] för den så kallade kullagertrafiken mellan Storbritannien och Lysekil.[3]

Fartyget såldes 1964 till Grekland och blev Onisolos, innan det skrotades 1971 i Shanghai, Kina.

Innehåll

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Lundberg (2007), s. 278-279ff
  2. ^ Barker 1976, s. 199
  3. ^ Areschoug 2008, s. 20

Tryckta källorRedigera

Externa länkarRedigera