Münchhausentrilemmat

tankeexperiment inom kunskapsteorin

Münchhausentrilemmat är inom kunskapsteorin ett tankeexperiment benämnt efter Baron von Münchhausen som syftar till att demonstrera omöjligheten att bevisa någon som helst sanning, även inom områdena logik och matematik. Om det frågas hur ett givet påstående är sant kan ett bevis tas fram. Men samma fråga kan ställas för själva beviset, och alla efterföljande bevis. Trilemmat säger att det bara finns tre alternativ för att fullända beviset:

  • Det cirkulära argumentet, där bevisningen av någon proposition stöds av endast den propositionen
  • Det regressiva argumentet, där varje bevis kräver ytterligare ett bevis, ad infinitum
  • Det dogmatiska argumentet, som vilar på accepterade antaganden

Trilemmat är sedan vilken eller vilka av dessa lika otillfredsställande lösningar som ska användas. I debatten finns tre åsikter för hur trilemmat ska lösas. Koherentism menar att det cirkulära argumentet ska accepteras, infinitism accepterar det regressiva argumentet och fundamentism anser att det dogmatiska argumentet ska antas.

Trilemmat har även andra kända namn, bland annat Agrippas trilemma och Agrippiska trilemmat efter den grekiske skeptiske filosofen Agrippa och Fries trilemma efter den tyska filosofen Jakob Friedrich Fries.

Se även

redigera

Referenser

redigera
  • Dogmatismus – unendlicher Regreß – Psychologismus Albert, Traktat über kritische Vernunft, 1968, s. 11, citerat efter Westermann, Argumentationen und Begründungen in der Ethik und Rechtslehre, 1977, s. 15.
  • Robert Nola, "Conceptual and Non-Conceptual Content", i : Karl Popper: A Centenary Assessment vol 2, 2006, s. 15
  • Diogenes Laërtius, ix.
  • διάλληλος. Liddell, Henry George; Scott, Robert; A Greek–English LexiconPerseus Project.
  • Sextus Empiricus, Pyrrhōneioi hypotypōseis i., från Annas, J., Outlines of Scepticism Cambridge University Press. (2000).
  • Brochard, V., The Greek Skeptics.
  • J. F. Fries, Neue oder anthropologische Kritik der Vernunft (1828 till 1831).
  • Karl Popper, "The Logic of Scientific Discovery", s. 87
  • Albert, H., Traktat über kritische Vernunft, s. 15 (Tübingen: J.C.B. Mohr, 1991).