Månhav är mörka fält på månen som har bildats vid vulkanutbrott då stora mängder lava har trängt upp ur månens inre och täckt stora områden. Även om de aldrig har varit hav som de på jorden, med vatten i, misstog de tidiga astronomerna, bland annat Gallilei, dem för sådana.[1][2]

Namnen på de större månhaven och några kratrar på månens framsida.

Namngivning av månhaven

redigera

Namnen på haven hänvisar till respektive havs karakteristika (Humorum, Imbrium, Insularum, Nubium, Spumans, Undarum, Vaporum, Procellarum, Frigoris), havets läge (Australe, Orientale, Cognitum, Marginis), eller sinnestillstånd (Crisium, Ingenii, Serenitatis, Tranquillitatis). Mare Humboldtianum och Mare Smythii etablerades innan den slutliga nomenklaturen fastställdes.[3]

Fördelningen av platåbasalter

redigera

Orsaken till att platåbasalterna till största delen finns på månens framsida, diskuteras fortlöpande av vetenskapen. Med data som har erhållits från Lunar Prospector-uppdraget som grund antas det att en stor del av månens innehåll av radioaktiva, värmeproducerande grundämnen i form av KREEP, (breccia och basalt), finns i områdena Oceanus Procellarum och Mare Imbrium, ett enastående geokemiskt område, som kallas för Procellarum KREEP-terrängen.[4]

Se även

redigera

Källor

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

Referenser

redigera
  1. ^ ”Store norske leksikon” (på norska). https://snl.no/mare_-_m%C3%B8rke_omr%C3%A5der. Läst 26 april 2019. 
  2. ^ ”Astrolink” (på engelska). http://www.astrolink.de/p012/p01213/index.htm. Läst 26 april 2019. 
  3. ^ ”XIth General Assembly” (på engelska, franska). International Astronomical Union. 1961. http://www.iau.org/static/resolutions/IAU1961_French.pdf. Läst 27 april 2019. 
  4. ^ G. Jeffrey Taylor. ”A New Moon for the Twenty-First Century” (på engelska). Planetary Science Research Discoveries. http://www.psrd.hawaii.edu/Aug00/newMoon.html. Läst 27 april 2019. 


Externa länkar

redigera