Ludvika Förening för Idrott

idrottsförening i Ludvika, Sverige

Ludvika Förening för Idrott (LFFI) är en friidrottsklubb från Ludvika som tidigare även bedrev en hel del andra idrotter.

Ludvika Förening för Idrott
HemortLudvika, Sverige
Aktivdecember 1904-
Tidigare namnLudvika SK
Verksamhetfriidrott
Tidigare verksamhetbandy, fotboll, friidrott, gymnastik, handboll, ishockey, orientering, simning, skidåkning
FörkortningLFFI

HistorikRedigera

Ludvika Förening för Idrott grundades i december 1904 av bland annat Ivar Liljekvist. Föreningen hette från början Ludvika Skidklubb men 1908 ändrades namnet till det som gäller än idag, Ludvika Förening för Idrott (LFFI). Då snön uteblev den första säsongen och medlemmarna dessutom hade fullt upp med att bygga en hoppbacke på Högberget, blev den första sporten som utövades gymnastik. 1905 anordnades den första friidrottstävlingen och 1907 byggde föreningen sig sin första idrottsplats, ungefär där Kyrkparken idag ligger.[1]

Idrotter inom föreningenRedigera

Nuförtiden utövar LFFI endast friidrott men genom åren har föreningen haft många olika idrotter på programmet. I en del av dessa har man dessutom varit framgångsrika. Dessa olika sektioner har genom åren funnits:

Sektionen för bandyRedigera

Bandyn var en sport som föreningen tidigt var med i och man hade också en hel del framgångar där. Bland annat vanns ett antal DM-titlar. t.ex. besegrades arvfienden IK Heros i finalen 1936. De största framgångarna kom dock när laget 1941 lyckades gå upp i högsta serien och sedan hålla sig kvar där i två år. Matcherna spelades på isen till Marnästjärn och senare även Kasttjärn. Isträningen skedde ofta på någon tjärn eller sjö som frös till tidigt, bland annat Hillklintsjärn cirka 3 kilometer från Gräsberg dit man fick gå med utrustning och allt (även målburarna ibland).[1]

Sektionen för fotbollRedigera

1911 beslutade klubben att grunda en fotbollssektion och 1912 var man igång med seriespel. År 1944 spelade klubben i Allsvenskan men åkte ur på målskillnad och lyckades aldrig ta sig tillbaka. Det var nära 1947 men klubben nådde inte ända fram i kvalet mot Jönköpings Södra. 1975 slogs sektionen ihop med IFK Ludvika och bildade den nya klubben Ludvika FK.

Sektionen för gymnastikRedigera

Gymnastik utövades inom klubben mellan åren 1905 och 1972. Det var dock aldrig fråga om tävlingsgymnastik för utövarna utan tränings-, motions- och märkesgymnastik som gällde. År 1972 bröt sig sektionen ut från LFFI och grundade Ludvika gymnastikförening.

Sektionen för handbollRedigera

År 1943 bildades sektionen för handboll inom LFFI och omedelbart lyckades man också vinna DM det året. Dock var bedriften inte alltför stor, endast en klubb från Falun utgjorde motståndet. Efter det tog klubben ytterligare ett antal DM-titlar, det sista kom 1956 alldeles innan sektionen bröt sig ut och bildade den nya klubben Ludvika Handbolls Förening (LHF).[1]

Sektionen för ishockeyRedigera

Under sommaren 1946 fördes diskussioner om att grunda en sektion för ishockey, vilket också snart blev fallet. Den första matchen spelades den 24 januari 1947 i den så kallade "Sänkan" (Hyttjärnsparken). Laget pendlade under några år mellan division III och II innan man från 1957 stabilt höll sig kvar i den näst högsta serien fram till 1969. Säsongen 1964/65 blev lagets bästa med serievinst i division II och kval till högsta serien, ett kval där man dock inte lyckades ta sig vidare. År 1974 bröt sig sektionen ur klubben och bildade Ludvika HC.

Sektionen för orienteringRedigera

I orientering hade klubben ett antal framgångsrika utövare, bland annat tog Vivan Salomonsson och Vivan Eriksson SM-guld i långdistans 1942 och 1948.[2] 1962 bröt sig sektionen loss ur LFFI och grundade Ludvika Orienteringsklubb.[1]

Sektionen för skidåkningRedigera

Mellan 1923 och 1954 anordnade föreningen skidtävlingen Ludvikaloppet, ett av de större svenska skidloppen på sin tid. År 1915 arrangerade klubben dessutom SM på skidor. Bland klubbens svenska mästare kan nämnas Hjalmar Salomonsson, Tore Almgren, Signe Pettersson, Marita Nordgren, Agneta Månsson, Marie Land och Marie Johansson Risby. Den sistnämnda med hela 11 guldmedaljer.

ReferenserRedigera

KällorRedigera

Externa länkarRedigera