Öppna huvudmenyn

Carl Johan Ludvig Zetterholm, född den 14 februari 1818 i Linköping, död den 2 maj 1873 i Stockholm, var en svensk skådespelare och teaterchef.

Ludvig Zetterholm
Ludvig Zetterholm, 1862
Ludvig Zetterholm, 1862
FöddCarl Johan Ludvig Zetterholm
14 februari 1818
Linköping, Sverige Sverige
Död2 maj 1873 (55 år)
Stockholm, Sverige Sverige
Betydande roller
Brukspatron Olifant i Löjen och tårar

BiografiRedigera

Zetterholm studerade på Stockholms gymnasium, men tog 1839 anställning som skådespelare vid Ulrik Torsslows sällskap i Kirsteinska huset. 1842 anställdes han vid Anders Lindebergs Mindre teatern. Här väckte han snart uppmärksamhet för sitt humoristiska utförande av flera typer ur folkrepertoaren, till exempel kyparen Knäcksell i August Blanches Positivhataren och skomakaregesällen i Johann Nestroys Lumpazivagabundus.

År 1854 tog han anställning vid Johan Willehad Weselius sällskap vid Södra teaternMosebacke, och då Weselius avled 1855 övertog han ledningen av teatern och gifte sig med hans änka. 1857 brann teatern, men den återuppfördes, varefter Zetterholm var teaterchef mellan 1859 och 1873. Somrarna 1867–1872 förestod han dessutom Djurgårdsteatern. Kärntruppen i hans sällskap, som under denna tid hade sin glansperiod med uppförande av Offenbachs operetter, bestod av komedianter som Ferdinand Thegerström, Gustaf Bergström, Carl Gustaf Lindström, August Warberg, Charlotte Bergström och Anna de Wahl.

För att minska konkurrensen slog han sig hösten 1871 samman med Ludvig Josephson och Ernst Wallmark om ett övertagande av Ladugårdslandsteatern jämte de två teatrar Zetterholm redan hade. De främsta av truppens skådespelare överansträngdes emellertid och slutade, vilket ledde till att truppens konstnärliga nivå sjönk och företagets ekonomi blev lidande. Zetterholm tog sitt liv med ett revolverskott då han för första gången under sitt direktörskap inte hade råd att betala sina skådespelare full månadslön. Sterbhusutredningen visade dock på ett betydande överskott.

Som teaterledare var Zetterholm sträng och småaktigt noggrann om helgden av sitt teaterregemente. Som skådespelare var han en god kuplettsångare och en godlynt humoristisk framställare av karaktärstyper ur folklivet. Främst bland hans roller på Södra teatern märks brukspatron Olifant i Johan Jolins Löjen och tårar.

TeaterRedigera

Roller (ej komplett)Redigera

År Roll Produktion Teater
1842 Den unge kassören
Auguste Arnould och Narcisse Fournier
Nya Teatern[1]
Doktor Purgantius Rochus Pumpernickel
Matthäus Stegmayer
Nya Teatern[2]
1845 Melchior Nu ska vi roa oss
Johann Nestroy
Nya Teatern[3]
1846 Zachäus Schlaglieb Betjänten professor
Louis Angely
Mindre teatern[4]
1847 Don Paterno Allas gudson
Émile Souvestre
Mindre teatern[5]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Nya Teatern: 'Den unge kassören', 'En herre och ett fruntimmer'”. Aftonbladet: s. 2. 5 december 1842. http://tidningar.kb.se/4112678/1842-12-05/edition/0/part/1/page/2. Läst 3 december 2016. 
  2. ^ Nya Teatern”. Aftonbladet: s. 2. 4 januari 1843. http://tidningar.kb.se/4112678/1843-01-04/edition/0/part/1/page/2. Läst 3 december 2016. 
  3. ^ Nya Theatern”. Dagligt Allehanda: s. 2. 21 maj 1845. http://tidningar.kb.se/2631189/1845-05-21/edition/144030/part/1/page/2. Läst 11 augusti 2018. 
  4. ^ Stockholm”. Aftonbladet: s. 2. 22 oktober 1846. http://tidningar.kb.se/4112678/1846-10-22/edition/0/part/1/page/2. Läst 5 maj 2016. 
  5. ^ Mindre teatern”. Aftonbladet: s. 2. 2 oktober 1847. http://tidningar.kb.se/4112678/1847-10-02/edition/0/part/1/page/2. Läst 11 augusti 2018. 

KällorRedigera

Externa länkarRedigera