Ludvig De Vylder

svensk folkhögskolerektor

Ludvig De Vylder (eller Ludvig de Vylder[4]), född 21 maj 1871 i Frankfurt am Main i Tyskland, död 1944, var en svensk folkhögskolerektor.

Ludvig De Vylder
Född21 maj 1871
Frankfurt am Main
Död20 april 1944[1]
Bromma församling[1], Sverige
BegravdBromma kyrkogård[1]
kartor
Medborgare iSverige
Sysselsättningfolkhögskolerektor
MakaElisabeth De Vylder
BarnMarie-Louise de Vylder-Lehmann (f. 1899)[2]
Birgitta de Vylder-Bellander (f. 1901)[3]
Maj Kullenberg (f. 1910)
Klas De Vylder (f. 1914)
FöräldrarLouis de Vylder
Redigera Wikidata

Ludvig De Vylder var son till fotografen Louis de Vylder och Julia Nissle.[5] Han blev tidigt moderlös, kom som 14-åring till sin faster Maria Ribbing (1842-1910) i Sverige och tog studentexamen i Lund 1889, studerade språk och historia vid Lunds universitet med en fil.kand.-examen 1892. Han avlade också prästexamen 1906.

Efter studierna i Lund blev han lärare vid Lunnevads folkhögskola. År 1896 kom han till den nygrundade folkhögskolan i Boden. Han gifte sig 1898 med Elisabeth de Vylder (1875–1964). Paret grundade därefter tillsammans med Georg Kronlund Tornedalens Lantmanna- och Folkhögskola i Övertorneå 1899 och Ludvig De Vylder var rektor där till 1911. Därefter var han rektor för Hallands läns folkhögskola och lantmannaskola till 1935 och flyttade sedan till Lund.

Paret de Vylder hade åtta barn, bland andra Marie-Louise de Vylder Lehmann (1899–1986), Birgitta de Vylder-Bellander (1901–1973) Maj Kullenberg (1914–1996) och Klas de Vylder (1914–2015).

Bibliografi i urval redigera

  • Tornedalen, dess land och folk, Föreningen Heimdals folkskrifter:81, Stockholm 1904
  • Pihtijärvi - folklivsskildring från övre Norrland, Stockholm 1923
  • Från slätten och stranden, med illustrationer av Bo Beskow, Birkagårdens förlag, Stockholm 1924
  • Gamla och nya Smeagård - en skildring från Halland, Halmstad 1924
  • Mandom, mod och morske män - när Båstads kanoner skrämde ryska flottan på flykten, Tidningen Halland, Haömstad 1925. - Halmstad : Tidn. Halland, 1925
  • Gryende dag - en roman från Pihtijärvi, Lund 1937
  • Nytt land - Daniel Boones saga, Gleerup, Lund 1948

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Svenskagravar.se, De Vylder, Ludvig Irenes, läs online, läst: 7 juni 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ läst: 15 februari 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, de Vylder, Ludvig, f. 1871 i Rödelheim, Tyskland, Folkskoleföreståndare, läs onlineläs online, läst: 7 juni 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ Namnet de Vylder stavas omväxlande med versal eller gemen)
  5. ^ Svenskt författarlexikon