Louis Gallodier, född 1733, död 1803, var en fransk dansare som tillbringade större delen av sin karriär i Sverige, där han fick stor betydelse för utvecklingen av den svenska baletten; han blev Kungliga Balettens första balettmästare och anses vara grundaren för den svenska balettkonsten.

Louis Gallodier
Louis Gallodier. Karikatyr utförd av Tobias Sergel.

Biografi och karriär

redigera

Han var figurant vid Operan i Paris, där han anställts 1756, då han kom till Sverige 1758 som medlem av den franska teatertrupp, Sällskapet Du Londel, som uppträdde i Stora Bollhuset och på Drottningholmsteatern.

Då den svenska nationalscenen grundades 1773 gjordes han till första balettmästare för Kungliga Baletten och den nygrundade balettskolan och var det fram till 1803. Operadirektören Gustaf Johan Ehrensvärd skrev om honom; "Utan hans nit, hans mödomsamma arbeten, hans omsorg att få detta i skick och ordning hade inte operan varit till, utan hade stannat vid ett misslyckat försök". Han komponerade också själv baletter och dansscener till operor.

Han var från 1762 och till hennes död 1784 gift med sångerskan Gasparine Becheroni, medlem av den italienska operan vid hovet[1], från 1792 och till hustruns död 1794 med ballerinan Judith Christina Brelin och från 1796 med Marie Louise Dulondel (1776–1847), dotter till Marguerite Morel och Louis Du Londel.

Koreografier

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Carl Forsstrand: Sophie Hagman och hennes samtida. Några anteckningar från det gustavianska Stockholm. Andra Upplagan. Wahlström & Widstrand, Stockholm (1911)
Företrädare:
Första ämbetsinnehavaren
Balettmästare på Kungliga Baletten
17731803
Efterträdare:
Filippo Taglioni