Lothar Benno Hermann Beutel, född 6 maj 1902 i Leipzig, död 16 maj 1986 i Steglitz, var en tysk apotekare och SS-Brigadeführer.

Lothar Beutel

Tid i befattningen
13 september 1939–23 oktober 1939
Företrädare
Efterträdare Josef Meisinger

Född 6 maj 1902
Leipzig, Kungariket Sachsen, Kejsardömet Tyskland
Död 16 maj 1986 (84 år)
Steglitz
Nationalitet Tysk
Yrke Apotekare
Militärtjänst
Försvarsgren Schutzstaffel
Tjänstetid 1929–1945
Grad Brigadeführer

Biografi redigera

Beutel studerade farmaci, nationalekonomi och konstvetenskap och avlade apotekarexamen. Efter nazisternas maktövertagande 1933 blev han ställföreträdande riksledare för Tysklands apotekare. Beutel inträdde i NSDAP år 1929 och i SS året därpå. Hösten 1932 fick han i uppdrag att organisera Sicherheitsdienst, SS:s säkerhetstjänst, i Sachsen. År 1939 befordrades han till Brigadeführer, den lägsta generalsgraden inom SS.

Andra världskriget redigera

Den 1 september 1939 anföll Tyskland sin östra granne Polen. I kölvattnet på de framryckande tyska trupperna följde särskilda insatsgrupper, Einsatzgruppen, vilka hade i uppgift att eliminera personer som kunde tänkas leda det polska motståndet, t.ex. politiska aktivister, intelligentia och reservister. Beutel utsågs i september 1939 till chef för Einsatzgruppe IV.[1] Beutel deltog i de initiala förföljelserna av Warszawas judar och påbörjade uppförandet av stadens getto. I Bydgoszcz beordrade han personligen att hundratals judar skulle skjutas i en närbelägen skog.

Beutel gjorde sig känd för sin korruption och ersattes i oktober 1939 av Josef Meisinger. Beutel greps, degraderades till SS-Mann och internerades i Dachau. Under fälttåget mot Frankrike 1940 ingick han i SS-division Totenkopf och gavs möjligheten att i SS:s ögon rehabilitera sig.

Beutel stred med Waffen-SS i Ungern 1944 och sårades. Han återvände till Berlin, där han i juni 1945 greps och hamnade i sovjetisk krigsfångenskap. Han släpptes 1955 och återvände till Tyskland, där han ånyo var verksam som apotekare.

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Klee 2007, s. 46.

Tryckta källor redigera