Öppna huvudmenyn
Refraktion i ett glas vatten. Sugröret ser brutet ut.
Ett annat exempel på refraktion

Refraktion (från latin refractio, "jag bryter") är ljusstrålars brytning vid övergången mellan två material med olika brytningsindex som kan beskrivas med Snells lag. Om ljuset går från ett tätare till ett tunnare medium, d.v.s. ett med lägre brytningsindex till ett med högre, kommer ljuset att böjas av med en vinkel som är större än den infallande och vice versa.

Inom astronomi, navigation och meteorologi används termen för att referera till ljusets brytning genom atmosfären, som beror på luftens ökande täthet närmare jordytan. Denna medför att en ljusstråles väg mot jorden blir böjd nedåt. I zenit är refraktionen noll och växer med minskad höjd över horisonten, något som ger upphov till gröna blixten vid solnedgång. En refraktometer används för att bestämma brytningsindex.

Den gren av optiken som behandlar ljusets brytning kallas dioptrik[1] (ej att blanda samman med dioptri, som anger den ljusbrytande styrkan hos en lins - från grekiska διοπτρική dioptrike, från διά dia, "genom" och stammen ὀπ- op-, jämför "optik", samt instrumentaländelsen –τρα tra[2]).

ReferenserRedigera

Externa länkarRedigera