Lisa Ohlin
Lisa Karolina Ohlin, född 20 februari 1960[1] i New York, är en svensk manusförfattare och regissör.
BiografiRedigera
Lisa Ohlin är dotter till nationalekonomen Göran Ohlin[2] och Ruth Ohlin, styvdotter till Anita Lagercrantz-Ohlin och sondotter till Holger Ohlin. Hon växte upp i USA och avlade en fil.kand. i antropologi och konst på George Washington University 1982 och bedrev sedan filmstudier vid New York University Graduate Film School. Under studierna arbetade hon även i olika funktioner i svenska filmproduktioner. Efter att sedan 1989 skrivit och regisserat några kortare amerikanska och svenska filmer regisserade hon 1995 tv-serien Nattens barn för Sveriges Television följt av långfilmsdebuten Veranda för en tenor (1998), för vilken hon nominerades till Guldbagge för såväl Bästa film som Bästa manus och Bästa regi och för vilken Krister Henriksson tilldelades Guldbaggen för bästa manliga huvudroll. Även för Simon och ekarna (2011) nominerades hon för Bästa regi. Hon skriver ofta manus till sina egna filmer.
2006–2011 var hon långfilmskonsulent på Svenska filminstitutet.
Regi (urval)Redigera
FilmRedigera
- 2021 - Beck - Den förlorade sonen
- 2016 – Walk with Me
- 2013 – Wallander – Sorgfågeln
- 2011 – Simon och ekarna
- 2005 – Kvalster (TV-serie)
- 2005 – Sex, hopp & kärlek
- 2003 – Tillfällig fru sökes
- 2002 – Familjen (TV-serie)
- 1998 – Veranda för en tenor
- 1995 – Nattens barn (TV-serie)
TeaterRedigera
- 2012 – Next to Normal, Stockholms Stadsteater[3]
Filmmanus (urval)Redigera
ReferenserRedigera
- ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).
- ^ Nära verkligheten Svenska Dagbladet Kultur 27 november 2011. Åtkomst 2 april 2013.
- ^ Dagens Nyheter 24 september 2012, "Next to normal på Stockholms stadsteater"
Externa länkarRedigera
- Lisa Ohlins webbplats
- Lisa Ohlin på Svensk Filmdatabas
- Lisa Ohlin på Libris