Lilliehorn är en svensk adelssläkt från Ronneby i Blekinge.[2]

Lilliehorn
Een skiöld af silfver, hvar öfver ligger en röd biellcke, zijrad med 4 stiernor af guld. Öfver bielcken vijsa sig tvenne bara värjor i kors igenom en blå crono, och under den samma sees en röd lillia öfver tvenne i korsvijs lagde myrten qvistar. Ofvan på skiöllden står en röd lillia ofvan uppå en gyllende kuhla emillan tvenne med gull och blått hvar om annan i tvären fördelte buffelhorn. Krantzen och löfvärket är af gull, silfver, blått och rödt, aldeles som det här hoos afmålat finnes.[1]
StamfarPeter Lilliehorn
SätesgårdKråkerum
Adlad10 oktober, 1719
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1720
GradAdlig ätt nr 1671 D
Länk URLSida på riddarhuset.se

Ätten härstammar från Per Jönsson Berg, som levde på 1680-talet och var handelsman och borgare i Karlskrona, medan ättens geografiska ursprung räknas till det närbelägna Ronneby.[2] Hans son, kaptenen vid Kalmar regemente Peter Berg (1688–1753), adlades 1719 med namnet Lilliehorn.[2] Ätten introducerades på Sveriges Riddarhus år 1720, som adlig släkt nr: 1671 D.[2] Med sin hustru Dorotea Leijoncrona fick Peter Lilliehorn sönerna Ulrik Theodor (1723–1769), Edvard (1726–1796) och Per Lilliehorn (1729–1798) politiker och sjöofficer, samt döttrarna Francoise Ulrika (1734–1768), Beata (1736–1778) och Emerentia Aurora (1740–?).

Generallöjtnanten Per Ulrik Lilliehorn tillhör också släkten, och var med och grundade Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1796. Till släkten hörde även Carl Pontus Lilliehorn (1758–1820), känd för sin inblandning i mordet på Gustav III, och landshövding Johan Fredrik Lilliehorn (1745–1811). Den sistnämnda blev 1800 friherre med succession av värdigheten på äldste sonen, son efter son. Den från honom härstammande friherrliga ättegrenen utslocknade 1856. Den adliga grenen fortlever och år 2008 bar 55 personer detta namn i Sverige.

Referenser redigera

Noter redigera