Öppna huvudmenyn
Lidingö museum där hembygdsföreningen har sitt säte.

Lidingö hembygdsförening i Lidingö bildades 1931 och är en av de större hembygdsföreningarna i Sverige.

Lidingö hembygdsförening är en sammanslutning av vänner till Lidingö, dess minnen och traditioner, dess natur och kultur, med syfte att öka kunskapen om och stärka sammanhållningen kring hembygden på Lidingö. Föreningen arbetar för att Lidingös kultur- och naturhistoriska minnen vårdas och bevaras.[1]

Lidingö hembygdsförening har sitt säte i Lidingö museum och ansvarar för museets underhåll och utveckling.

Innehåll

Böcker om Lidingö, utgivna i samarbete med Lidingö hembygdsföreningRedigera

  • Eric och Nils Forsgren: Lidingö - människor och miljöer, 1995. ISBN 91-630-3812-9
  • Ankarberg, Carl-Henrik: Vandra på Lidingö.
  • Arnborg, Carin: Kulturhistorisk bebyggelse inom Skärsätra, Stockby ...
  • Broms, Helene: Vi som byggde AGA.
  • Brunius, Göran: Eken i Sticklinge.
  • Granlund, Eddie: Lidingö. En årstidsvandring.
  • Hedenblad, Cecilia & Hammarlund-Larsson, Cecilia: Lidingö kulturhistoriska miljöer.
  • Fredrik Sundstedt, Lidingön - förr och nu, 1932.
  • Malmstedt, Jan: Vävarna på Elfvik.
  • Wedberg, Birger: Lidingöliv i gamla dar.
  • Westerlund, Stella: Emma Lundbergs trädgårdskonst.
  • Granlund, Eddie: Lidingö den gröna ön.
  • Granlund, Eddie: Lidingö Skärgård, Björkskär & Lilla Nassa.

Hembygdsföreningens egna böckerRedigera

  • Lidingö hembygdsförening: Från Viking Sten till Gustaf Dalén.
  • Lidingö hembygdsförenings årsbok, Lidingöboken som första gången utgavs 1932. Utges fr. o. m. 2002 vartannat år.
  • Lidingö hembygdsförening: - En vital skärgårdsö LIDINGÖ Stad i 75 år, 2001.
  • Lidingö hembygdsförening: - Tackar tackar, välkommen åter!, 2005.
  • Lidingö hembygdsförening: Lidingö – ett decennium - Ruth Sävhagen.
  • Lidingö hembygdsförening: Medlemsbok 2010 - Lidingö - förr och nu - Ulla von Schmalensee Törnblom.

Hembygdsföreningens egna skrifterRedigera

  • Lidingö hembygdsförenings skriftserie - Gårdar på Lidingö, Nr. 1, Bo Gård, 2005.
  • Lidingö hembygdsförenings skriftserie - Gårdar på Lidingö, Nr. 2, Elfviks Gård - dess historia och människor, 2006.
  • Lidingö hembygdsförenings skriftserie - Gårdar på Lidingö, Nr. 3, Gångsätra Gård - gården som försvann, 2007.
  • Lidingö hembygdsförenings skriftserie - Gårdar på Lidingö, Nr. 4, Hersby Gård - en kungsgård, 2008.
  • Lidingö hembygdsförenings skriftserie - Gårdar på Lidingö, Nr. 5, Islinge Gård, 2009.

Övrig litteratur om Lidingös äldsta historiaRedigera

  • Anderberg, Jan-Erik: Nyare undersökningar av det förhistoriska Lidingö, 1936.
  • Ankarberg, Carl-Henrik: Kulturhistoriska sevärdheter i Lidingö, 1983.
  • Dahlgren, Victor: Beskrifning jemte statistisk tabell och karta över Lidingö socken 1847, 1973.
  • Dybeck, Richard: Svenska Runurkunder, 1855.
  • Frödin, Otto: Lidingös forntid och dess natur, 1927.
  • Frödin, Otto: Runstenen vid Islinge, i Lidingöboken 1946, 1947.
  • Ståhle, Carl-Ivar: Lidingön under forntid och medeltid. En namn och bebyggelsehistorisk studie. Ortnamnssällskapet i Uppsala, årsskrift 1954.

FotnoterRedigera

  1. ^ Lidingö Hembygdsförenings stadgar §1, från 1931

Externa länkarRedigera