Lekstuga

sammankomst för nöje i bondesamhället, senare litet hus för barn att leka i
Dragkamp i julhalmen på golvet var en lek i bondesamhällets lekstuga.
Hagasessornas lekstuga vid Haga slott. Denna lekstuga är skyddad som statligt byggnadsminne.
Blendas stuga, vid Quennerstedtska villan i Lund, uppförd 1904

Ursprunglig betydelse

redigera

Lekstuga är ursprungligen en sammankomst för ungdomar och vuxna personer för lekar och dans.[1] Särskilt vid jul ordnades lekstugor.[2]

Trollens lekstuga omnämns av Sven Sederström i hans folksagouppteckning ”Den bergtagne jägaren”:

Nu satte han sig på en stol af sides från sällskapet, som höll sig tämlegen tellsammans fram i rummet, under dät di hoppade och dansade, siungde och skriade, stojade och gapade, aldeles som dät tell går i bond‑lekstugerna i Smålan.[3]

Senare betydelse

redigera

På 1800‐ och 1900‑talen[1] kom lekstuga också att betyda en liten stuga avsedd för barn att leka i. Dörr och övriga inredningsdetaljer görs ofta i barnstorlek, vilket kan göra det obekvämt för en vuxen att vistas i, eller ens att komma in i, lekstugan. En lekstuga sätts oftast upp antingen i privata trädgårdar eller på lekplatser. För att bygga en lekstuga behövs i regel inget bygglov. I lekstugan leks ofta rollekar, till exempel Mamma pappa barn.

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Svenska Akademiens ordbok, artikeln ”Leka” [1]
  2. ^ Frans Westerdahl (utgivare), Petrus Gaslander (författare), eller – mindre sannolikt – Johan(nes) Gaslander (författare), Beskrifning, Om Swenska Allmogens Sinnelag, Seder wid de årliga Högtider, Frierier, Bröllop, Barndop, Begrafningar, Widskeppelser, Lefnadssätt i Mat och Dryck, Klädedrägt, Sjukdomar och Läkemedel, Orternas Läge och Beskaffenhet m. m.: Första Stycket. Öfwer Småland, Jönköpings Lähn, Och Wässbo Härad. Stockholm 1774.
  3. ^ Sven Sederstöms sagor utgivna av Jöran Sahlgren och Sven Liljeblad. Stockholm 1938.

Externa länkar

redigera