Öppna huvudmenyn

Lasse Westman, född som Lars Gerhard Vestman 27 september 1938 i Sunne församling, Jämtland[1], är en svensk regissör och filmfotograf som även har arbetat med manus, klippning och ljud.[2]

Lasse Westman
Lars Westman 1994.
FöddLars Gerhard Vestman
27 september 1938 (80 år)
Nysved, Östersund, Sverige
NationalitetSverigeSvensk
Yrke/uppdragRegissör
Filmfotograf
För författaren och journalisten Lars Westman, se Lars Westman. För musikern Lasse Westmann, se Lasse Westmann.

Lasse Westman är född i byn Nysved, Sunne församling (Z), (numera i Östersunds kommun). Hans mor hade hönseri och fick i mycket bidra till familjens försörjning. Enligt egen uppgift blev han mycket tidigt intresserad av bild genom en farbror som var missionär och visade skioptikonbilder vilket inspierade till att den unge Lasse gjorde egna små "filmer" av ihopklistrade seriestrippar. Han började tidigt arbeta som typograf och startade rita skämtteckningar för bl a tidskrifterna Lektyr, Se och Expressen med signaturen Dubbelwe. Arvodena gjorde att han kunde komma in på konstskola vid Stiftelsen Kursverkssamheten och senare vid Beckmans konstskola. 1964 kom han i kontakt med författaren Sven Wernström och tillsammans gjorde de en film för en tävling i TV. Resultatet blev filmen "Vad sa kinesen?". För vinstpengarna köpte han en egen filmkamera märke Paillard som kommit att hänga med honom under åren. Sin första egna film, en halvdokumentär, gjorde han om sin son Pierre (f. 1959) "Var har du varit? - Ingenstans - Vad har du gjort? - Ingenting". Han fick in en fot vid TV där han kom i kontakt med Lars Bäckström (f. 1926), som tidigare varit verksam i Uppsala Studenters Filmstudio, och som enligt Lasse W. betytt mycket för svensk kortfilm. Med Sven Wernström reste han till Kuba 1966 och gjorde en serie filmer. Till del finansierades filmandet av skriva reportageartiklar för Lektyr och teckningar för Se. Gick sedan Dokumentärfilmskolan 1967 och kom att göra en serie filmer i Afrika. Enligt enligt utsaga fick han sparken från TV för filmen "Löpande band" 1969 som skildrade arbetsförhållandena vid L M Ericsson.

Flera av hans filmer har skildrat nära familjemedlemmar. 1979 gjorde han "Födelsen" som handlade om födseln av hans son Dan (f. 1978) som han har i sitt dåvarande äktenskap med Gudrun Schyman. Filmen följdes upp av ytterligare en film om denne "Jag kan, jag vill, jag törs" 1980. Den mest uppmärksammade av dessa familjefilmer är filmen "Se Döden" 1991 som handlade om de sista 20 åren av modern Karin Westmans (1900-1988) liv fram till döden på långvården i Östersund. Enligt egen uppgift hade han börjat samla material redan vid 16 års ålder och efter 37 år var den klar att visas i TV efter 3 års klipparbete. Filmen väckte mycket diskussion internt på TV innan den kunde visas 17.11.1991 i Kanal 1. Filmen väckte starka reaktioner hos både kritiker och åskådare.

2001 kom han åter i offentligheten genom en löpsedel i Expressen som hävdade "Gudrun Schyman spelar in erotisk film med exman: Man ska bli kåt". Högsta Domstolen beslutade så småningom slutgiltigt 2003 att det handlade om förtal och tidningen fälldes för löpsedeln med friades för ett par artikelrubiker efter att tidigare blivit frikänd i Tingsrätten men fälld i Hovrätten (Expressen 5.12.2003)

Lasse Westman är numera (2018) bosatt i Brasilien.

Innehåll

Filmografi (urval)Redigera

BilderRedigera

ReferenserRedigera

Norbert Feusi: "Åttio procent opportunister". Filmhäftet nr 38-40. December 1982. En lång intervju varifrån de flesta biografiska uppgifterna hämtats. I intervjun ger han också sin syn på dokumentärfilm och sin politiska åskådning. Numret innehåller också en dikt av Lasse Westman "När jag fick filmen i huvet"

Film & TV 1992 nr 1. Innehålller flera artiklar om filmen "Se Döden" av Lasse Westman, Ulf von Strauss, kyrkoherde Stig Jonsson och Klas Viklund

KällorRedigera

Externa länkarRedigera