Lasioglossum obscurum är en biart som först beskrevs av Robertson 1892.[2] Den ingår i släktet smalbin och familjen vägbin.[3][4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]

Lasioglossum obscurum
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljVägbin
Halictidae
SläkteSmalbin
Lasioglossum
ArtLasioglossum obscurum
Vetenskapligt namn
§ Lasioglossum obscurum
Auktor(Robertson, 1892)
Synonymer

Halictus obscurus Robertson, 1892
Chloralictus obscurus (Robertson, 1892)

Dialictus obscurus (Robertson, 1892)[1]
Hitta fler artiklar om djur med

Beskrivning

redigera

Huvudet och mellankroppen är guldgröna till blågröna. Clypeus[a] övre del är brunsvart, medan den undre delen och partiet ovanför clypeus och käkarna är bronsfärgade. Antennerna är mörkbruna med främre delens undersida gulbrun. Benen är bruna med röda fötter hos honan, brungula hos hanen. Vingarna är halvgenomskinliga med brunorange ribbor och rödbruna vingfästen (de senare kan dra sig åt orange hos honan). Bakkroppen är övervägande mörkbrun, med halvgenomskinligt brungula bakkanter på tergiter och sterniter[b]. Behåringen är hos båda könen dunkelt vitaktig, mycket gles hos honan, tätare över nederdelen av ansiktet hos hanen. Hos hanen är även behåringen på bakkroppens undersida kraftig. Kroppslängden är 4,9 till 5,9 mm hos honan, 5,4 till 5,9 mm hos hanen.[5]

Utbredning

redigera

Lasioglossum obscurum är en vanlig art[6] vars utbredningsområde sträcker sig från Ontario i Kanada samt i USA] från Wisconsin till New York i norr och med en sydgräns från Missouri till North Carolina.[5]

Ekologi

redigera

Arten är polylektisk, den flyger till blommor från flera familjer, som flockblommiga växter, korgblommiga växter, korsblommiga växter, kransblommiga växter, ljungväxter, ärtväxter, grobladsväxter, gräs, slideväxter, ranunkelväxter och rosväxter.[1]

Lasioglossum obscurum är ettårigt social, det vill säga samhällsbildande med arbetare som hjälper den samhällsgrundade honan/drottningen att ta hand om avkomman. Bona grävs ut i sand.[7]

Kommentarer

redigera
  1. ^ Clypeus, även kallad munskölden, är den platta som sitter högst upp mellan käkarna. Under denna sitter labrum eller överläppen.
  2. ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

Källor

redigera
  1. ^ [a b] Lasioglossum obscurum (Robertson, 1892)” (på engelska). Discover Life. https://www.discoverlife.org/20/q?search=Lasioglossum+obscurum. Läst 25 april 2020. 
  2. ^ (2008) , manuscript, World Bee Checklist Project - update 2008-09
  3. ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2019). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2019 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2019/search/all/key/lasioglossum+obscurum/match/1. Läst 13 maj 2020. 
  4. ^ ITIS Bees: World Bee Checklist. Ruggiero M. (project leader), Ascher J. et al., 2009-09-28
  5. ^ [a b] Jason Gibbs (2010). ”Revision of the metallic species of Lasioglossum (Dialictus) in Canada (Hymenoptera, Halictidae, Halictini).” (på engelska) (PDF, 44,5 MB). Zootaxa (Auckland, Nya Zeeland: Magnolia Press) 2591: sid. 215–220. ISSN 1175-5334. https://www.researchgate.net/profile/Jason_Gibbs2/publication/259621404_Revision_of_the_metallic_Lasioglossum_Dialictus_of_Canada_Hymenoptera_Halictidae_Halictini/links/54ee2d9d0cf2e55866f23092/Revision-of-the-metallic-Lasioglossum-Dialictus-of-Canada-Hymenoptera-Halictidae-Halictini.pdf. Läst 10 maj 2020. 
  6. ^ Jason Gibbs (2011). ”Revision of the metallic Lasioglossum (Dialictus) of eastern North America (Hymenoptera: Halictidae: Halictini.)” (på engelska) (PDF, 34,0 MB). Zootaxa (Auckland, Nya Zeeland: Magnolia Press) 3073: sid. 155. ISSN 1175-5334. http://www.mapress.com/zootaxa/2011/f/zt03073p216.pdf. Läst 8 mars 2020. 
  7. ^ Amy T. Wolf och John S. Ascher (2012). ”Arkiverade kopian” (på engelska) (PDF, 1,73 MB). The Great Lakes Entomologist (The Michigan Entomological Society) 45 (1-2): sid. 84. Arkiverad från originalet den 11 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200711030525/http://michentsoc.org/gle-pdfs/vol41no3-4.pdf. Läst 18 maj 2020. 

Externa länkar

redigera