Lars Romell
Lars Romell, född 4 december 1854 i Kumla församling, död 13 juli 1927 i Engelbrekts församling,[4] var en svensk mykolog.
| Lars Romell | |
 | |
| Född | 4 december 1854[1] Kumla församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 13 juli 1927[1][2] (72 år) Engelbrekts församling[1], Sverige |
| Begravd | Uppsala |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Mykolog[1] |
| Arbetsgivare | Naturhistoriska riksmuseet |
| Maka | Maria Romell[1] |
| Barn | Lars-Gunnar Romell (f. 1891)[3] |
| Redigera Wikidata | |
Romell betraktas som en av de främsta svenska amatörmykologerna och har lämnat många värdefulla bidrag efter sig, bl. a. ett privat herbarium med över 80 000 kollekter, som man kan finna på Riksmuseet tillsammans med den italienske mykologen Bresadolas samlingar, som Romell köpte då Bresadola kommit på ekonomiskt obestånd.[5]
Romell hade i sin ungdom planer på att bli präst eller missionär men en vacklande tro och ett brinnande intresse för växter gjorde att han valde att studera naturvetenskap. Han tvingades göra avbrott i studierna och arbetade ett tag som lärare. Dock uppkom missnöje bland elevernas föräldrar, då Romell undervisade i utvecklingsläran, vilket ledde till klagomål och att Romell hoppade av lärarbanan.
Han började då att arbeta med hustruns patentbyrå. För att minska utgifterna anställdes unga pojkar och en av dessa var Ivar Lo-Johansson som skildrat detta i några av sina böcker.[6] Han fick ett gott anseende inom branschen och han tillbringade dagar med sitt jobb och kvällarna med svampforskning.
Han svampintresse väcktes genom kontakter med P.G.E Theorin[7] och utvecklades under studietiden där han träffade Hampus von Post som hade en nära kontakt med Elias Fries. På Riksmuseet fick han en deltidsanställning med uppgift att ordna dess svampsamlingar, en tjänst som han skötte vid sidan av sitt arbete med patentbyrån. Han anses som en av Sveriges främste kännare av storsvampar (hymenomyceter) efter Elias Fries, och han är också landets störste insamlare av sådana svampar. Särskilt väl dokumenterade han svampfloran i stockholmstrakten, men även hans insamlingar i Lappland var epokgörande med upptäckter av dittills okända arter. Romell var vice redaktör för den internationella tidskriften Mycologia.
Romell tilldelades titeln hedersdoktor av Uppsala universitet 1927, men hann avlida före utdelningsceremonin.[8] Han är begravd på Djursholms begravningsplats.[9]
Bibliografi redigera
- Svensk flora för skolor (I. Fanerogamer, tillsammans med Thorgny O.B.N. Krok och Sigfrid Almquist 1883; nionde upplagan 1903)
- Romell, L. (1901). Hymenomycetes austro-americani. Libris 3014071
- Romell, L. (1912). Hymenomycetes of Lappland. 35 p., 2 pl.
Källor redigera
Noter redigera
- ^ [a b c d e f] Lars Romell, läst: 30 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Svensk mykologisk tidskrift [Elektronisk resurs], läs online .[källa från Wikidata]
- ^ Lars-Gunnar T Romell, läst: 7 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Åke Strid: Lars Romell i Svenskt biografiskt lexikon (1998-2000)
- ^ ”Svensk Mykologisk Tidskrift nr. 1 2006”. Sveriges Mykologiska Förening. 2 maj 2006. https://www.svampar.se/smf/smt/SMT_2006_1.pdf. Läst 30 augusti 2017.
- ^ Lo-Johansson, Ivar (1979). Asfalt: memoarer. Libris 7146056. ISBN 91-0-044111-2
- ^ ”Svenskt porträttgalleri / XII:2 Lärarekåren i Skara, Strängnäs, Västerås och Växjö stift (biografier av Torsten Uggla)”. runeberg.org. https://runeberg.org/spg/12-2/0065.html. Läst 30 augusti 2017.
- ^ Petersen, Ronald H.; Knudsen, Henning (2015/06). ”The mycological legacy of Elias Magnus Fries” (på engelska). IMA Fungus 6 (1): sid. 99–114. doi:. ISSN 2210-6359. PMID 26203415. PMC: PMC4500089. https://imafungus.biomedcentral.com/articles/10.5598/imafungus.2015.06.01.04. Läst 9 februari 2021.
- ^ Romell, Lars på SvenskaGravar.se
Externa länkar redigera
- ”Lars Romell” (på engelska). Journal of the Mitchel Society. sid. 146. http://dc.lib.unc.edu/cgi-bin/showfile.exe?CISOROOT=/jncas&CISOPTR=1434. Läst 30 augusti 2017.
- ”Svensk Mykologisk Tidskrift - Lars Romell”. http://www.svampar.se/smf/smt/SMT_2006_1.pdf. Läst 30 augusti 2017.
- Handstilsprover Lars Romell Naturhistoriska Riksmuseet