Lambda Eridani-variabel

typ av variabel stjärna
Lambda Eridani-variabel
Achernar.jpg
Den deformerade stjärnan Achernar (α Eridani) har fått sitt säregna utseende på grund av den våldsamma rotationen. Den är en Be-stjärna som kanske ska klassificeras som Lambda Eridani-variabel.

  • Beskrivning: Eruptiv variabel av Be-typ (BE)
  • Äldre benämning: Kortperiodisk Be-stjärna
  • Prototypstjärna: Lambda Eridani
  • Förkortning: LERI[1]
  • Närliggande variabeltyper: Be-stjärna (BE) och Gamma Cassiopeiae-variabel (GCAS)
  • Antal: 422 stjärnor fanns registrerade i GCVS4 (2009) som Be-stjärnor (267 st) eller GCAS-variabler (155 st). Lambda Eridani-variablerna specificerades inte utan fanns med i sammanräkningen av Be-stjärnor[2]

Lambda Eridani-variabeln, (LERI)[1], är en grupp av Be-stjärnor som är eruptiva variabler med små förändringar i ljusstyrkan på några hundradels magnituder och högst regelbundna perioder på mellan 0,5 och 2,0 dygn.[1] Ursprungligen beskrevs de som kortperiodiska[3] Be-stjärnor.[4] Ljusvariationerna tros bero på icke-radiella pulseringar i ett oregelbundet gashölje med omkretsande material som stötts ut från stjärnan genom dess snabba rotation.[5][6][7]

KlassificeringRedigera

Lambda Eridani-variabler klassificeras sällan, vilket beror på att klassificeringen är svår att göra och ofta blir felaktig. GCVS (General Catalogue of Variable Stars) (2009) har ingen särskild benämning för gruppen, utan räknar endast med Gamma Cassiopeiae-variabler (GCAS) och räknar övriga variabler inom huvudgruppen variabla Be-stjärnor som variabler som inte är GCAS-variabler. Prototypstjärnan Lambda Eridani är för övrigt felaktigt listad som Beta Cephei-variabel.[8] AAVSO (American Association of Variable Star Observers) listar däremot LERI som en egen grupp med 16 variabler inklusive λ Eri. 5 av stjärnorna är enbart misstänkta variabler och hela 13 av variablerna anges också som tillhöriga andra variabeltyper.[1]

PrototypstjärnanRedigera

Prototypstjärnan Lambda Eridani är också en variabel av Gamma Cassiopeiae-typ. Den har en visuell magnitud som varierar mellan +4,17 och 4,34 med en period av 0,701538 dygn eller 16,8369 timmar.[9] Liksom de flesta Be-stjärnor, avger Lambda Eridani mjuk röntgenstrålning och år 1993 observerades en stor röntgenflare där röntgenstrålningens styrka ökade med en faktor av sex gånger under en 39-timmarsperiod.[4]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] Otero, S. A.; Watson, C.; Wils, P.. ”Variable Star Type Designations in the VSX” (på engelska). AAVSOs hemsida. American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes. Läst 16 augusti 2019. 
  2. ^ ”GCVS Variability Types” (på engelska). General Catalogue of Variable Stars. Russian Foundation for Basic Research, Sternberg Astronomical Institute, Moskva, Ryssland. http://www.sai.msu.su/gcvs/gcvs/iii/vartype.txt. Läst 31 juli 2019. 
  3. ^ John R. Percy (2007) (på engelska). Understanding Variable Stars. Cambridge University Press. sid. 298. ISBN 978-1-139-46328-7. Bibcode2007uvs..book.....P. http://adsabs.harvard.edu/abs/2007uvs..book.....P. Läst 28 augusti 2019 
  4. ^ [a b] ”Tests of the Pulsation and Starspot Models for the Periodic Be-Stars” (på engelska). Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 277 (4): sid. 1547. 1995. doi:10.1093/mnras/277.4.1547. 
  5. ^ Struve, Otto (1931). ”On the Origin of Bright Lines in Spectra of Stars of Class B” (på engelska). Astrophysical Journal 73: sid. 94. 
  6. ^ ”A CCD Search for Variable Stars of Spectral Type B in the Northern Hemisphere Open Clusters. VIII. NGC 6834” (på engelska). Acta Astronomica 61: sid. 247. 2011. 
  7. ^ Carrier, F.; Burki, G.; Burnet, M. (2002). ”Search for duplicity in periodic variable Be stars” (på engelska). Astronomy and Astrophysics 385 (2): sid. 488. doi:10.1051/0004-6361:20020174. 
  8. ^ ”VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)” (på engelska). VizieR On-line Data Catalog: B/gcvs 1. 2009. doi:2009yCat....102025S. 
  9. ^ ”Lam Eri” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=14217. Läst 28 augusti 2019.