Sandsallat (Lactuca tatarica) är en ört i familjen korgblommiga växter. Den kommer ursprungligen från Östeuropa, Sydösteuropa och Asien, men har invandrat till Tyskland, Österrike och även Gotland på 1900-talet.

Sandsallat
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAsterordningen
Asterales
FamiljKorgblommiga växter
Asteraceae
SläkteSallatsläktet
Lactuca
ArtSandsallat
L. tatarica
Vetenskapligt namn
§ Lactuca tatarica
Auktor(Linné) C. A. Mey.

Egenskaper redigera

Sandsallat är en perenn ört. Den är hemikryptofyt och bildar underjordiska utlöpare. Den blir i allmänhet 0,3 till 1 meter hög. Bladen är lansettlika och parflikiga, men smalare nära basen.

Sandsallat blommar i juli och augusti. Blomkorgarna består av blommor som är blå eller blå-violetta, ibland även vita. Pollinering sker med hjälp av insekter. Frukterna är flygburna, på samma sätt som maskrossläktet.

 
Vit mjölksaft

Odling redigera

Sandsallat kommer från Östeuropa, Sydösteuropa och Asien. Till Centraleuropa och i Norden[1] har den invandrat de senaste 100 åren. I Tyskland har den utbretts så att den räknas som en invasiv art och det förekommer näre kusten till Östersjön och Nordsjön. I Österrike finns den också, men den är ovanligt och har invandrat på senare tid.[2] Den förekommer bara i lägre höjdzoner. Den växer på strandhedar, dyner, grus, ödetomter och järnvägsinstallationener.

Till Gotland kom Sandsallaten 1928, då den observerades i Närshamn. Numera återfinns den över hela Gotland.[3]

 

Referenser redigera

  1. ^ Den virutella floran: Mulgedium tataricum (L.) DC.
  2. ^ M.A. Fischer, W. Adler, K. Oswald: Exkursionsflora für Österreich, Liechtenstein und Südtirol. Zweite Auflage, Land Oberösterreich, Biologiezentrum der OÖ Landesmuseen, Linz 2005, S. 946. ISBN 3-85474-140-5
  3. ^ Gotlands Flora - en guide Jörgen Petersson & Gun Ingmansson, 2007. s. 55.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Litteratur redigera

  • M.A. Fischer, W. Adler, K. Oswald: Exkursionsflora für Österreich, Liechtenstein und Südtirol. Zweite Auflage, Land Oberösterreich, Biologiezentrum der OÖ Landesmuseen, Linz 2005, ISBN 3-85474-140-5
  • Siegmund Seybold (Hrsg.): Schmeil-Fitschen interaktiv (CD-Rom), Quelle & Meyer, Wiebelsheim 2001/2002, ISBN 3-494-01327-6

Externa länkar redigera