Lachmiderna
Lachmiderna var en arabisk fursteätt av den sydarabiska stammen Lachm, vilken under 200–500-talen e.Kr. regerade som persiska vasaller i södra Mesopotamien med al-Hira som huvudstad.[1]
Lachmiderna låg i så gott som oavbrutna strider med ghassaniderna i Syrien, bysantinernas bundsförvanter och beduinstammarna från Najd, som under Kindafursten Al-Harith ibn Jabalah för en kort tid, omkring 525–528 e.Kr. fördrev lachmiden Al-Mundhir III ibn al-Nu'man från al-Hira. Medan befolkningen i al-Hira till största delen var kristen, bekände sig lachmiderna till persisk religion. Deras välde störtades omkring 602 av perserkungen Khusrov II.
Källor redigera
- Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 663-64
Noter redigera
- ^ Esat Ayyıldız, “Lahmîlerin Arap Edebiyatına Etkisi”, 2nd International Archeology, Art, History and Cultural Heritage Congress, ed. Kenan Beşaltı (Şanlıurfa: Iksad Yayınevi, 2022), 38-44.