Kyrkås socken, Jämtland

socken i Jämtland

Kyrkås socken i Jämtland ingår sedan 1971 i Östersunds kommun och motsvarar från 2016 Kyrkås distrikt.

Kyrkås socken
Socken
LandSverige
LandskapJämtland
KommunÖstersunds kommun
Bildad1400
Area131 kvadratkilometer
Upphov tillKyrkås landskommun
Kyrkås församling
MotsvararKyrkås distrikt, Jämtland
TingslagJämtlands norra domsagas tingslag (–)
Lits och Rödöns tingslag ()
Lits tingslag (–)
Karta
Kyrkås socken, Jämtlands läge i Jämtlands län.
Kyrkås socken, Jämtlands läge i Jämtlands län.
Kyrkås socken, Jämtlands läge i Jämtlands län.
Koordinater63°13′22″N 14°49′32″Ö / 63.22277832°N 14.8255558°Ö / 63.22277832; 14.8255558

Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod2542
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Kyrkås distrikt
Redigera Wikidata
För socknen med detta namn i Västergötland, se Kyrkås socken.

Socknens areal är 131,20 kvadratkilometer, varav 123,00 land.[1] År 2000 fanns här 333 invånare.[2] Kyrkås gamla kyrka i den gamla kyrkbyn samt Kyrkås nya kyrka i Lungre ligger i socknen.

Administrativ historik

redigera

Kyrkås socken bildades, eventuellt återuppstod, omkring 1400 genom utbrytning ur Lits socken.

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Kyrkås församling och för de borgerliga frågorna till Kyrkås landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Lits landskommun och ingår sedan 1971 i Östersunds kommun.[2] Församlingen uppgick 2010 i Häggenås-Lit-Kyrkås församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Kyrkås, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Jämtland. De indelta soldaterna tillhörde Jämtlands fältjägarregemente och Jämtlands hästjägarkår.[4]

Geografi

redigera

Kyrkås socken ligger nordost om Östersund. Socknen är en mjukt kuperad myrrik skogsbygd.[5][6][1]

Inom socknen finns några byar med odlingsmark: Bringåsen, Brynje, Kläppe, Kyrkbyn, Lungre och Sjör.

Fornlämningar

redigera

Inom Kyrkås socken har man anträffat cirka 75 fångstgropar som antas vara från medeltiden. Man har vidare anträffat sju ödesbölen från medeltiden samt slagg efter lågteknisk järnhantering.[5][6][7][8]

Namnet (1440 Kirkivas) betyder 'åsen med kyrkan'. Socknen skrevs 1407 Hiælzsioasa, Hjällsjöås, vilket eventuellt kan indikera att den tidigare socknen övergetts (digerdöden?) och att det nya namnet uppstod när den nya kyrkan kom på plats.[9][6]

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Kyrkås socken, Jämtland 1750–1990
ÅrFolkmängd
1750
  
171
1760
  
185
1769
  
209
1780
  
200
1790
  
172
1810
  
231
1820
  
242
1830
  
292
1840
  
310
1850
  
334
1860
  
382
1870
  
398
1880
  
408
1890
  
433
1900
  
432
1910
  
429
1920
  
408
1930
  
380
1940
  
379
1950
  
368
1960
  
319
1970
  
252
1980
  
279
1990
  
322
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet.

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Kyrkås socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Kyrkås socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  6. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Kyrkås socken, Jämtland
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Kyrkås socken, Jämtland Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  9. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar

redigera