Kvinnoundersökningen
Kvinnoundersökningen är en befolkningsstudie av kvinnor i åldrarna 38 år och äldre som bor i Göteborg.
Kvinnoundersökningens syfte är att undersöka utvecklingen av hjärt- och kärlsjukdomar, menopaus, gynekologiska (kvinnosjukdomar) och psykiska besvär hos kvinnor från och med medelåldern och uppåt[1][2][3]. Den är en av de äldsta i världen i sitt slag där flera generationer av kvinnor studeras. Studien samlar dels information om medicinsk och social bakgrundsinformation genom frågeformulär. Dels genomgår alla deltagare olika fysiska undersökningar, via läkare, tandläkare och sjuksköterska till exempel elektrokardiografi (EKG), lungfunktion/topputandningsflöde (PEF) och tandröntgen, därutöver insamlas blodprov och urinprov för analyser av bland annat blodvärde, blodsocker och blodfetter. På så vis ges möjligheten till att studera och följa olika riskfaktorer för bland annat kvinnlig hjärtkärlsjukdom under mer än 50 år[4][5][6].
Datainsamlingen startade 1968 på Sahlgrenska Universitetssjukhuset av läkaren Calle Bengtsson med flera och fortgår. I dagsläget finns cirka 3 000 kvinnor som deltagit i Kvinnoundersökningen, med en svarsfrekvens på 90 procent vid starten 1968[1] och cirka 70 procent vid den senaste uppföljningen 2016-2017. Kvinnoundersökningen är ett samarbetsprojekt mellan flera enheter på Göteborgs universitet (Enheten för Allmänmedicin, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa[7], Institutionen för odontologi[8] och Institutionen för neurovetenskap och fysiologi[9])
Kvinnoundersökningen är samma sak som Kvinnostudien – Populationsundersökningen av kvinnor (på engelska the Prospective Population Study of Women in Gothenburg, Sweden, förkortat PPSW).
Longitudinella populationsstudier ger goda förutsättningar för insamling av data, som underlag för testning av potentiella samband mellan frisk- och riskfaktorer och kvinnors hälsa. De ger även möjlighet att studera utveckling av kvinnors livsstilsfaktorer över tid[10].
Etiska kommittén vid Göteborgs universitet[11] respektive regionala etikprövningsnämnden har godkänt studierna.
Referenser redigera
- ^ [a b] Bengtsson, C.; Blohmé, G.; Hallberg, L.; Hällström, T.; Isaksson, B.; Korsan-Bengtsen, K. (April 1973). ”The study of women in Gothenburg 1968-1969--a population study. General design, purpose and sampling results”. Acta Medica Scandinavica 193 (4): sid. 311–318. ISSN 0001-6101. PMID 4717311. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Bengtsson+C,+Blohm%C3%A9+G,+Hallberg+L,+H%C3%A4llstrom+T,+Isaksson+B,+Korsan-Bengtsen+K. Läst 12 mars 2018.
- ^ Bengtsson, C.; Hallberg, L.; Hällström, T.; Hultborn, A.; Isaksson, B.; Lennartsson, J. (1978). ”The population study of women in Göteborg 1974--1975--the second phase of a longitudinal study. General design, purpose and sampling results”. Scandinavian Journal of Social Medicine 6 (2): sid. 49–54. ISSN 0300-8037. PMID 675187. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/675187. Läst 12 mars 2018.
- ^ Bengtsson, C.; Gredmark, T.; Hallberg, L.; Hällström, T.; Isaksson, B.; Lapidus, L. (1989). ”The population study of women in Gothenburg 1980-81--the third phase of a longitudinal study. Comparison between participants and non-participants”. Scandinavian Journal of Social Medicine 17 (2): sid. 141–145. ISSN 0300-8037. PMID 2749200. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2749200. Läst 12 mars 2018.
- ^ ”Läkartidningen”. www.lakartidningen.se. Arkiverad från originalet den 13 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180313031647/http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=12312. Läst 12 mars 2018.
- ^ Bengtsson, C.; Ahlqwist, M.; Andersson, K.; Björkelund, C.; Lissner, L.; Söderström, M. (December 1997). ”The Prospective Population Study of Women in Gothenburg, Sweden, 1968-69 to 1992-93. A 24-year follow-up study with special reference to participation, representativeness, and mortality”. Scandinavian Journal of Primary Health Care 15 (4): sid. 214–219. ISSN 0281-3432. PMID 9444727. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9444727. Läst 12 mars 2018.
- ^ Björkelund, Cecilia; Andersson-Hange, Dominique; Andersson, Kate; Bengtsson, Calle; Blomstrand, Ann; Bondyr-Carlsson, Dorota (2008). ”Secular trends in cardiovascular risk factors with a 36-year perspective: observations from 38- and 50-year-olds in the Population Study of Women in Gothenburg”. Scandinavian Journal of Primary Health Care 26 (3): sid. 140–146. doi:. ISSN 1502-7724. PMID 18609256. PMC: PMC3409601. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18609256. Läst 12 mars 2018.
- ^ ”Start | Allmänmedicin”. Göteborgs universitet. (SCHEME=ISO8601) Tue Aug 23 08:35:00 CEST 2005. Arkiverad från originalet den 2 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180202071455/https://medicine.gu.se/avdelningar/samhallsmedicin_folkhalsa/allmanmedicin. Läst 12 mars 2018.
- ^ ”Institutionen för odontologi - Startsida”. Göteborgs universitet. 23 augusti 2005. Arkiverad från originalet den 2 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180202071507/https://odontology.gu.se/. Läst 12 mars 2018.
- ^ ”Startsida”. Göteborgs universitet. 23 augusti 2005. Arkiverad från originalet den 8 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180308154618/https://neurophys.gu.se/. Läst 12 mars 2018.
- ^ André, Malin; Billstedt, Eva; Bengtsson, Calle; Hällström, Tore; Lissner, Lauren; Skoog, Ingmar (2014-04-30). ”Personality in women and associations with mortality: a 40-year follow-up in the Population Study of Women in Gothenburg”. BMC Women's Health 14: sid. 61. doi:. ISSN 1472-6874. PMID 24779414. PMC: PMC4027992. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4027992/. Läst 12 mars 2018.
- ^ ”Om nämnden - Etikprövningsnämnderna”. www.epn.se. Arkiverad från originalet den 13 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180313092240/https://www.epn.se/goeteborg/om-naemnden/. Läst 12 mars 2018.