Kvarteret Axel
Kvarteret Axel i Ronneby anlades efter 1864 års stadsbrand och platsen där kvarteret ligger har sedan medeltiden använts för verksamheter som dragit nytta av vattenkraften i Ronnebyån. Efter stadsbranden flyttades stadens fattighus in från landsbygden till kvarteret på en tomt mot Kungsgatan. Enligt historiska kartor finns det belägg för att platsen använts för garveriverksamhet ända sedan 1719. En av de mer välkända verksamheterna var Weltings garverifabrik som bildades 1925 då ingenjör John Beijer köpte en existerande garverifabrik med verksamhet sedan 1847. Syftet med garveriverksamheten var att behandla läder genom förädling till exempelvis skor och andra läderprodukter. Garveriet har tidigare haft en vattenränna genom kvarterets norra del som en avledare från Ronnebyån för att förse fabriken med vattenkraft och vatten. Denna ränna finns det dock inte några synliga spår av efter att garveriverksamheten lades ned.
 Kvarteret Axel ses i bildens mitt med den vita före detta läkarstationen. I förgrunden Ronnebyån, till höger skymtar stadshuset i Ronneby och till vänster Mor Oliviagården. | |
| Annat namn | 1:a kvarteret Axel |
|---|---|
| Anlagt | 1864 |
| Namngivet | 1900 |
| Läge | |
| Plats |  Ronneby |
| Omges av | Ronnebyån, Kungsgatan och Rosengatan |
| Omgivningar | Stadshuset, Mor Oliviagården, Massmanska kvarnen |
| Längd | 91 meter |
| Bredd | 81 meter |
| Yta | 5370 kvadratmeter |
| Kommunikationer | Stadsbusshållplats Stadshusbron |
| Betydelse | |
| Användning | Vårdcentral och gångstråk |
| Känt för | Före detta Läderfabriken Welting AB |
| Byggnader | Vårdcentral |
| Byggnad | |
| Arkitekt | Läkarstationsbyggnad: Sten Samuelsson Arkitektkontor AB 1972. Parkutformning: Kerstin Johansson Ladskapsarkitekt LAR 1972 |
| Konstruktör | F. Larssons Konstruktionsbyrå AB respektive David Jawerth konsult. ingenjörsbyrå AB 1972, ombyggnad Byggkonsult AB Gert Johansson 1985 |
| Byggherre | Landstinget Blekinge Län |
| Ägare | Privat |
| Färdigt | 1972 |
| Stil | Funktionalism (arkitektur) |
| Konstruktion | Betonggrundläggning |
| Material | Fasadmaterial i vitt tegel med taktäckning av plåt |
När verksamheten upphörde 1969 revs husen och ersattes med en vårdcentral för primärvården, uppförd av Landstinget i Blekinge Län. När sedan landstinget inte längre var i behov av vårdcentralen i samband med byggandet av ett hälsocenter i stadens södra del övergick kvarteret 2012 återigen i privat ägo. Hela kvarteret tillsammans med den västra delen av innerstaden omfattas av fornlämningen RAÄ Ronneby 214:1 som utgör den medeltida stadens utsträckning.
Se även
redigeraReferenser
redigera- Björkquist Karl-Axel, Beijer Per, red (1987). Kring en åkrök: Ronneby - stad och bygd. Karlshamn: Lagerblad. Libris 7792377. ISBN 91-970757-8-7
- Svensson, Björn O. (2000). I med- och motgång: Ronneby under ett årtusende. Ronneby: Studieförb. Vuxenskolan. Libris 8237503
- Johannisson, Susann; Lotta Lamke (2016). 11 garverimiljöer i Blekinge. Karlskrona: Länsstyrelsen Blekinge Län. 1651-8527
Externa länkar
redigera- Ronneby kommuns kommunarkiv – Officiell webbplats
- Riksantikvarieämbetet – Officiell webbplats