Kunskapsbildning är en term som på ett allmänt plan fångar de processer som skapar och förmedlar kunskap. Tyngdpunkten varierar när forskningsverksamhet, utbildning och det erfarenhetsbaserade bidrar till ny kunskap och kompetens. Både vetenskaplig och estetisk/konstnärlig form samspelar när kunskapsbildningen blir framgångsrik. Akademin har en specifik roll att både delta i samspel med andra aktörer i samhället och reflektera över och utveckla kunskapsbildningens form och innehåll.[1] Öppen vetenskap (open science) är en internationell term som fångar ambitionen att öka kunskapsbildningens kvalitet och genomslag genom öppen tillgång till den bästa kunskapen, säker data och samskapande i kunskapsbildningen mellan medborgare och akademi.[källa behövs][förtydliga]

Begreppet kan i en tillämpad betydelse handla om att förstå, ta tillvara och utveckla det kunnande som olika yrkespraktiker utvecklar i sitt vardagsarbete (ibland kallat tyst kunskap då det är abstrakt och svårt att definiera[2]) och detta i kontrast till vetenskaplighet och det moderna samhällets syn på kunskap.[3]

Inom olika vetenskapstraditioner (naturvetenskap, teknik, samhällsvetenskap etc) finns olika kunskapsbildningsprocesser.[4][bättre källa behövs]

I avhandlingen "Lärares arbete och kunskapsbildning – Utmaningar och inviter i den vardagliga praktiken" beskrivs att "Kunskapsbildningen uppstår således när de [lärarna] arbetar. Lärarna måste lära sig för att klara jobbet".[5]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”Vision 2020”. Göteborgs universitet. https://www.gu.se/digitalAssets/1380/1380914_vision2020.pdf. Läst 4 oktober 2019. 
  2. ^ Andersson, Christine; Jangali, Roya (2014). ”Tyst kunskap i arbetslivet, En kvalitativ studie ur ett medarbetarperspektiv”. Examensarbete i Pedagogik C. Uppsala universitet. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:725117/FULLTEXT01.pdf. Läst 12 maj 2019. 
  3. ^ Widinghoff, Björn. [https://www.gu.se/digitalAssets/1182/1182154_widinghf.pdf ”Vardagslärande som kunskapsbildning”]. Göteborgs universitet. https://www.gu.se/digitalAssets/1182/1182154_widinghf.pdf. Läst 11 maj 2019. 
  4. ^ ”ME1312 Kunskapsbildning: att förstå gränssnittet mellan teknik och humaniora, 6,0 högskolepoäng”. Kursinformation. Kungliga Tekniska högskolan (KTH). https://www.kth.se/student/kurser/kurs/ME1312. Läst 11 maj 2019. 
  5. ^ Wedin, Ann-Sofi (2007). ”Lärares arbete och kunskapsbildning”. Linköping Studies in Pedagogic Practices. Linköpings universitet. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:17640/FULLTEXT01.pdf. Läst 11 maj 2019. 

Externa länkarRedigera