Öppna huvudmenyn

Kung Karls kyrka tillhör Kungsörs församling i Västerås stift. I Kungsörs tätort ligger kyrkan, uppe på en ås,

Kung Karls kyrka
Kyrka
Kung Karls kyrka i september 2013
Kung Karls kyrka i september 2013
Land Sverige Sverige
Län Västmanlands län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Västerås stift
Församling Kungsörs församling
Koordinater 59°25′29.58″N 16°5′51.18″Ö / 59.4248833°N 16.0975500°Ö / 59.4248833; 16.0975500
Invigd 1700
Bebyggelse-
registret
21300000004745
Klockstapeln
Klockstapeln

sedan gammalt kallad Kungsörs backe.

KyrkobyggnadenRedigera

Kung Karls kyrka har formen av en oktogon, med kvadratiska korsarmar och koppartäckt kupoltak. Exteriören består av en sockel med kvaderhuggen sandsten, väggfält av slät KC-puts avfärgad med rosaröd cementfärg, samt släta grå omfattningar. Kring västportalen finns en omfattning skulpterad av grå sandsten, samt dörrparti av smidesjärn och glas. slät fasadputs av KC-bruk som avfärgats med rosaröd cementfärg.Flertalet fönsterbågar har smidda järnprofiler och rutor av blyinfattat glas.

Centralt i kyrkorummet finns slutna bänkkvarter invid en bred mittgång. Kor är inrymt i östra korsarmen, med sakristia i ett utrymme under altaret. En dopplats finns I den södra korsarmen, i den norra ett museums- och musikrum. Kring kyrkorummet inramar en läktare på snidade konsoler.

HistorikRedigera

På Kungsörs kungsgård residerade ofta Karl XI, som i ett memorial den 19/11-1688 aviserade att en ny kyrkobyggnad i sten skulle uppföras på platsen. Arkitekt Nicodemus Tessin den yngre fick uppdraget att svara för ritningar. Grunden till kyrkan lades sommaren 1690, varefter arbeten i ojämn takt pågick fram till kyrkoinvigningen den 9 september 1700, förrättad av biskop Erik Benzelius.

Under större delen av 1700- och 1800-talen förändrades föga i kyrkans utseende, fram till 1880, då vapenhusavdelades i västra korsarmen. Cirka tio år senare fick kyrkan sina första värmekällor. År 1897, till minnesdagen 200 år av Karl XI: s död, sattes en förgylld krona i koppar på kyrkans lanternin.

Åren 1957-58 skedde en omgestaltning som väsentligen präglar dagens utseende. Arkitekterna Carl Hampus Bergman och Sven Axel Söderberg formulerade inledande riktlinjer, vilka följdes av Carl Hampus Bergmans mer ingående program.

Många av kyrkans ursprungliga drag gick förlorade vid 1957-58 års ombyggnad. Bland annat borttogs sakristian bakom koret, korsarmarnas bänkinredning och en välvd nedgång till gravkammaren under kyrkan. Vid en samtidig fasadrenovering bilades hela den befintliga fasadputsen bort, med färgskikt från 1695 och förmodligen alla senare genomförda renoveringar. Några år senare utbyttes också en läktarorgel, vars fasad anknutit till kyrkans barockarkitektur.


InventarierRedigera

ReferenserRedigera

Tryckta källorRedigera

WebbkällorRedigera