Kungälvs landsfiskalsdistrikt
Kungälvs landsfiskalsdistrikt var 1918–1964 ett landsfiskalsdistrikt i Göteborgs och Bohus län, bildat som Inlands södra landsfiskalsdistrikt när Sveriges indelning i landsfiskalsdistrikt trädde i kraft den 1 januari 1918, enligt beslut den 7 september 1917.[2] När Sveriges nya indelning i landsfiskalsdistrikt trädde i kraft den 1 oktober 1941 (enligt kungörelsen den 28 juni 1941) ändrades distriktets namn till Kungälvs landsfiskalsdistrikt.[3] Den 1 januari 1965 avskaffades i Sverige samtliga landsfiskaler och landsfiskalsdistrikt, och deras arbetsuppgifter delades upp på de nyskapade indelningarna polisdistrikt, åklagardistrikt och kronofogdedistrikt.
| Kungälvs landsfiskalsdistrikt Inlands södra landsfiskalsdistrikt (-1941) landsfiskalsdistrikt | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Län | Göteborgs och Bohus län |
| Inrättat | 1 januari 1918[1] |
| Införlivat | Hisings landsfiskalsdistrikt (1952) (Rödbo landskommun) |
| Upphört | 31 december 1964 |
| Omfattning | |
| Kungälvs stad (–) Romelanda landskommun Hermansby landskommun (–) Ytterby landskommun Lyckeby landskommun (–) Harestads landskommun (–) Torsby landskommun (–) Kareby landskommun (–) | |
| Redigera Wikidata | |
Landsfiskalsdistriktet låg under länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.[2]
Ingående områden redigera
Den 1 januari 1929 (enligt beslut den 14 maj 1926 och 7 oktober 1927) lades Kungälvs stad under landsfiskalsdistriktet i samtliga hänseenden förutom i åklagarhänseende, där staden hade en egen anställd stadsfiskal.[4] När Sveriges nya indelning i landsfiskalsdistrikt trädde i kraft den 1 oktober 1941 (enligt kungörelsen den 28 juni 1941) ändrades situationen i staden så att den endast tillhörde landsfiskalsdistriktet i utsökningshänseende och behöll därmed en egen anställd stadsfiskal.[3] När den nya indelningen trädde i kraft ändrades situationen i staden så att den endast tillhörde landsfiskalsdistriktet i utsökningshänseende och behöll därmed en egen anställd stadsfiskal.[3] Från den 1 juli 1944 (enligt beslut den 30 juni 1944) tillfördes staden i alla hänseenden till landsfiskalsdistriktet.[5] När Sveriges nya indelning i landsfiskalsdistrikt trädde i kraft den 1 januari 1952 (enligt kungörelsen 1 juni 1951) ändrades distriktets indelning genom kommunreformen 1952 samt tillförseln av den upplösta Rödbo landskommun från Hisings landsfiskalsdistrikt.[6]
Från 1918 redigera
- Harestads landskommun
- Kareby landskommun
- Lycke landskommun
- Romelanda landskommun
- Torsby landskommun
- Ytterby landskommun
Från 1929 redigera
- Kungälvs stad (åklagarmyndigheten i staden utövades av en där anställd stadsfiskal).[4]
- Harestads landskommun
- Kareby landskommun
- Lycke landskommun
- Romelanda landskommun
- Torsby landskommun
- Ytterby landskommun
Från 1 oktober 1941 redigera
- Kungälvs stad (polis- och åklagarmyndigheten i staden utövades av en där anställd stadsfiskal).[3]
- Harestads landskommun
- Kareby landskommun
- Lycke landskommun
- Romelanda landskommun
- Torsby landskommun
- Ytterby landskommun
Från 1 juni 1944 redigera
- Harestads landskommun
- Kareby landskommun
- Lycke landskommun
- Romelanda landskommun
- Torsby landskommun
- Ytterby landskommun
Från 1 januari 1952 redigera
Källor redigera
- Svensk författningssamling 1917:687: Transumt av Kungl. Maj:ts nådiga skrivelse till Kungl. Maj:ts befallningshavande i samtliga län, angående rikets indelning i fögderier och landsfiskalsdistrikt; given Stockholms slott den 7 december 1917.
- Svensk författningssamling 1941:682: Kungl. Maj:ts kungörelse angående rikets indelning i landsfiskalsdistrikt; given Stockholms slott den 28 juni 1941.
- Svensk författningssamling 1951:316: Kungl. Maj:ts kungörelse om rikets indelning i landsfiskalsdistrikt; given Stockholms slott den 1 juni 1951.
Noter redigera
- ^ SFS 1917:687 : Transumt av Kungl. Maj:ts nådiga skrivelse till Kungl. Maj:ts befallningshavande i samtliga län, angående rikets indelning i fögderier och landsfiskalsdistrikt, 7 september 1917.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. sid. 110. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b c d] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 116. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 167. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 107. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (
PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 134. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Folk-%20och%20bostadsr%C3%A4kningarna/Folkr%C3%A4kningen%201910-1960/Folkr%C3%A4kningen%201950%20(SOS)/Folkrakningen-1950_1.pdf. Läst 1 juli 2023
