Kriminalpolizei, Kripo, var kriminalpolisen i Nazityskland, som sorterade under Reichssicherheitshauptamt (RSHA).

Central organisation redigera

Kriminalpolizei lydde under Reichssicherheitshauptamt, där Amt V (avdelning V) var Reichskriminalpolizeiamt (RKPA) (rikskriminalavdelning) under SS-Gruppenführer och Generalleutnant der Polizei Arthur Nebe.

Uppdrag redigera

Avdelning V (RKPA) hade i uppdrag, att:

  • Standardisera kriminologisk metodik och utrustning
  • Tillämpa forskning och erfarenhet vid utredning och förebyggande av brott
  • Kriminologisk utbildning
  • Lämna underlag för policybeslut och lagstiftning
  • Centralisera spaningsarbetet
  • Driva ett centralt kriminalregister
  • Delta i utredningen av viktiga brott

Källa: [1]

Verksamhet redigera

Avdelningen var 1945 indelad i följande byråer:[1]

Byrå Ansvarsområde Uppgifter
V A Kriminalpolitik och förebyggande verksamhet Rättsfrågor, internationellt samarbete, kriminalforskning, brottsförebyggande verksamhet, kvinnlig kriminalpolis
V B Insatsbyrå Grova våldsbrott, bedrägeri, sedlighetsförbrytelser,
V C Register och spaning Krigsspaning, polisiära spaningsmedel, polishundväsendet
V D Kriminalteknisk byrå Identifikation, kemiska och biologiska laboratorieundersökningar, dokumentundersökningar, tekniska verkstäder
V Wi Ekobrottsbyrå Ekonomiska brott mot krigsekonomin, gulascher, korruption, brott i näringsverksamhet

Territoriell organisation redigera

Territoriell organisation till 1943 redigera

Organisationsnivå Statlig kriminalpolis Kommunal kriminalpolis Befogenhet
SS-Oberabschnitt (Wehrkreis)
militärområde
Höhere SS- und Polizeiführer (HSSPF) Chef för Schutzstaffel (SS), Ordnungspolizei (Orpo), Kripo, Gestapo och Sicherheitsdienst (SD) inom militärområdet.
Inspekteur der Sicherheitspolizei und des SD (IdS) Chef för Kripo, Gestapo och SD inom militärområdet. Underställd HSSPF.
Statliga polisförvaltningar Kripo-Leitstellen, Kripo-Stellen -- Regionala kriminalpolismyndigheter underställda Reichskriminalpolizeiamt och sidoordnade den lokale polismyndighetschefen.
Statliga polisförvaltningar respektive Kommunala polismyndigheter Staatliche Kriminalabteilungen Gemeindekriminalpolizei-Abteilungen Kriminalpolis direkt underställd den lokala polismyndighetschefen.

Källa: [1]

Territoriell organisation från 1943 redigera

Från och med 1943 överfördes alla kommunala kriminalpolisavdelningar med över 10 anställda (dvs. huvudsakligen i städer med mer än 50 000 invånare) till den statliga kriminalpolisen. Den statliga kriminalpolisen var inte längre underställd den lokala polismyndighetschefen. [2]

Organisationsnivå Statlig kriminalpolis Befogenhet
SS-Oberabschnitt (Wehrkreis)
militärområde
Höherer SS- und Polizeiführer (HSSPF) Chef för SS, Orpo, Kripo, Gestapo och SD inom militärområdet.
Befehlshaber der Sicherheitspolizei und des SD (BdS) Chef för Kripo, Gestapo och SD inom militärområdet. Underställd HSSPF.
Regionala huvudavdelningar
Regionala avdelningar
Kripo-Leitstellen
Kripo-Stellen
Regionala kriminalpolismyndigheter
Tidigare statliga eller kommunala Kriminalabteilungen Kripo-Aussendiensstellen Underavdelningar under Kripo-Leitstelle eller Kripo-Stelle
Kriminalabteilungen med färre än tio anställda. Kripo-Aussenposten Underställd Kripo-Leitstelle, Kripo-Stelle eller Kripo-Aussendienststelle

Källa: [1]

Lokal organisation 1944 redigera

Organisation Säte Antal 1944 Antal kriminalpoliser Chefens grad
Kripo-Leitstelle Kriminalpolismyndighet i varje residensstad för ett tyskt förbundsland, Reichsgau eller preussisk provins. 22 150-250 Oberregierungs- und Kriminalrat
Kripo-Stelle Kriminalpolismyndighet i varje residensstad för ett preussisk län eller för ett litet tyskt förbundsland eller Reichsgau 44 80-120 Regierungs- und Kriminalrat eller Kriminaldirektor
Kripo-Aussendienstelle och Kripo-Aussenpost Kriminalavdelning som var underordnade ett Kripo-Leitstelle eller ett Kripo-Stelle 698 Kripo-Aussenpost hade per definition färre än 10 kriminalpoliser ..

Källa: [1]

Personal redigera

Huvudartikel: Sicherheitspolizei

Kripo och Gestapo hade samma personalstruktur, utbildning och tjänstegrader. Det fanns två grundläggande polisiära befordringsgångar, dels einfachen Vollzugsdienst der Sicherheitspolizei (kriminalassistentkarriären), senare även kallad Laufbahn U 18: SS-Unterführer der Sicherheitspolizei und des SD, dels leitenden Vollzugsdienst der Sicherheitspolizei (kriminalkommissariekarriären), senare även kallad Laufbahn XIV: SS-Führer der Sicherheitspolizei und des SD.[3]

Fotnoter redigera

  1. ^ [a b c d e] The German Police (Supreme Headquarters Allied Expeditionary Force: Evaluation and Dissemination Section (G-2), 1945), s. 64-78.
  2. ^ The German Police (Supreme Headquarters Allied Expeditionary Force: Evaluation and Dissemination Section (G-2), 1945), s. 73-74.
  3. ^ Der Reichsführer SS, Dich ruft die SS, Hermann Hillger KG, Berling 1942 www.thule-italia.net/ns/SS-Hauptamt%20-%20Dich%20ruft%20die%20SS.doc 2009-08-12; Jens Banach, "Polizei im NS-System - Ausbildung und Rekrutierung in der Sicherheitspolizei", Hans Jürgen Lange (red), Die Polizei der Gesellschaft: Zur Soziologie der inneren Sicherheit, VS Verlag, 2003, sid. 64

Se även redigera