Konung för en dag, originaltitel Si j'étais roi (franska: Om jag vore kung) är en fransk opéra comique i tre akter med musik av Adolphe Adam och libretto av Adolphe d'Ennery och Jules-Henri Brésil. Handlingen är hämtad från en berättelse i sagosamlingen Tusen och en natt.

Adolphe Adam

Historia redigera

Verket hade premiär den 4 september 1852 på Théâtre Lyrique i Paris och ensemblen var uppdelad i två lag för att tillåta föreställningar varje kväll (operan utgjorde hälften av alla föreställningar på Théâtre Lyrique under årets fyra sista månader och spelades över 170 gånger under de kommande tio åren). Uppsättningar ansågs mycket påkostad med dyra kostymer och juveler burna av sångarna.[1]

Operan sattes senare upp i Bryssel (1853), New Orleans (1856), Turin (1858) och Soerabaya (1864).[2] Även om den inte blev lika populär som Postiljonen från Lonjumeau, så anses den ofta vara Adams bästa verk. Den välkomponerade ouvertyren är fortfarande väldigt populär, särskilt på skivinspelningar. Vokala höjdpunkter är sopranarian "De vos nobles aïeux" och kupletten "Dans le sommeil, l'amour" för barytoner.

Svensk premiär den 25 januari 1882 på Kungliga operan i Stockholm.

Roller redigera

 
Henning Malm som Zéphoris, Kungliga teatern, 1901
Roller Röstläge Premiärbesättning 4 september 1852
(Dirigent: — )
Svensk premiärbesättning 25 januari 1882
(Dirigent: Conrad Nordqvist)
Néméa, prinsessa av Goa, dotter till kungen av Goa sopran Pauline-Désirée Colson[3] Mathilda Grabow
Zélide, Zéphoris syster sopran Louise Rouvroy Dina Niehoff
Zéphoris, en fiskare tenor Tallon Arvid Ödmann
Moussol, Kung av Goa, fader till Néméa baryton Pierre-Marie Laurent Carl Fredrik Lundqvist
Prins Kadoor, minister till kungen bas François-Marcel Junca Algot Lange
Piféar, en fiskare tenor Horace Menjaud, fils G. Henrikson
Zizel, strandpolis bas Ernest Leroy Per Janzon
Atar, en minister bass Lemaire Harald Torsslow
Fiskare, fiskarhustrur, hovfolk, tjänare, bybor, präster

Handling redigera

 
En scen ur operan, från ett klaverutdrag 1845.

Akt I redigera

Den unge fiskaren Zéphoris sitter på stranden och drömmer om att vara kung, och innan han somnar skriver han sin önskan (Om jag vore kung) i sanden. Landets riktige kung Moussol råkar passera och kommer på idén att Zéphoris skall få sin önskan uppfylld för en enda dag.

Akt II redigera

Då Zéphoris vaknar är han klädd till kung och börjar genast tillämpa några av sina idéer. Samtidigt får han reda på att prins Kadoor har påstått sig vara den unge man som räddat prinsessan Néméa från att drunkna för att vinna hennes hand, men Zéphoris avslöjar att der var han själv som räddade prinsessan.

Akt III redigera

När kungen tycker att skämtet har pågått tillräckligt länge ger han Zéphoris en sömndryck och ser till att han förs tillbaka till stranden. Prinsessan berättar för honom att alltsammans bara var ett skämt, men då Kadoor vill döda Zéphoris för att denne har röjt hans bedrägeri, ingriper kungen och bestämmer att Zéphoris skall få prinsessans eftersom han en gång räddat hennes liv.

Referenser redigera

  1. ^ Walsh TJ. Second Empire Opera – The Théâtre-Lyrique Paris 1851–1870. John Calder Ltd, London, 1981.
  2. ^ Loewenberg A. Annals of Opera. London, John Calder, 1978.
  3. ^ Hennes flicknamn var Pauline-Désirée Déjon. Hon gifte sig med Charles-Alexandre Colson i september 1850. Se Colson Pauline at artlyriquefr.fr

Källor redigera