Konciliet i Chalcedon

Kyrkomöte år 451 som ledde till brytningen mellan orientalisk-ortodoxa kyrkorna och de östortodoxa kyrkorna samt romersk-katolska kyrkan

Konciliet i Kalcedon var ett ekumeniskt kyrkomöte som ägde rum 8 oktober-1 november 451 i Kalcedon. Det var det fjärde av kristendomens första sju koncilier, och anses vara ofelbart i sina dogmatiska definitioner av romersk-katolska kyrkan och de östligt ortodoxa kyrkorna.

Konciliet i Chalcedon

Vid kyrkomötet antogs chalcedonska trosbekännelsen, som handlar om Jesu natur och gudomlighet. Därmed fastslogs tvånatursläran (dyofysitismen) och monofysitismen avvisades. Detta innebar också en brytning med de miafysitiska kyrkorna, som numera kallas orientaliskt ortodoxa.

Mötet sammankallades av kejsar Marcianus, och 500 biskopar närvarade. Frågorna som behandlades var en fortsättning på den konflikt som föranlett Konciliet i Efesus 431.