Öppna huvudmenyn

Kolonialregementet i Havanna

spanskt infanteriförband vilket hade sin huvudförläggningsort i Havanna på Kuba 1515-1898

Kolonialregementet i Havanna (Regimiento de Infantería Fijo de la Habana) var ett spanskt infanteriförband vilket hade sin huvudförläggningsort i HavannaKuba 1515-1898. Det tillhörde los Cuerpos Fijos, de i kolonierna permanent stationerade truppförbanden, till skillnad från los Cuerpos Expedicionarios vilka utgjorde ifrån moderlandet utsända förband som för en kortare eller längre tid var stationerade i kolonierna.[1]

REGIMIENTO DE INFANTERÍA FIJO DE LA HABANA
Dominic Serres the Elder - The Capture of Havana, 1762- The Morro Castle and the Boom Defence Before the Attack.jpg
Fästningen Castillo del Morro i Havanna 1762
Datum1515-1898
LandSpanien Spanien
LojalitetSpanska kronan
FörsvarsgrenSpanska armén
TypInfanteri
RollGarnisonsförband i Havanna
Storlek1515 Compañía de Infantería de La Habana
1585 Compañías Presidiarias de La Habana
1629 Compañías Fijas de La Habana
1719 Batallón de Infantería Fijo de La Habana
1753 Regimiento de Infantería Fijo de la Habana
1828 Regimiento de Infantería de La Habana nº 2
1829 Regimiento de Infantería de La Habana nº 4
1850 Regimiento de Infantería de La Habana nº 5
1854 Regimiento de Infantería de La Habana nº 13
1873 Batallon de Infantería La Habana nº 13
1875 Regimiento de Infantería de La Habana nº 6
Del avLos Cuerpos Fijos - kolonialtrupperna
FörläggningsortHavanna, Santiago de Cuba, San Augustin de la Florida, San Marcos de Apalache, Florida
SmeknamnEl Noble
Kända slag och krig1628-31 Fälttågen mot piraterna i Matanzas, Veracruz och Siguatey
1683 Undsättningen av Bahamas
1702 Undsättningen av San Augustin de la Florida
1723 Träffningarna vid Pensacola, San Miguel de Asile, Maboa och Santiago
1738 Försvaret av Havanna
1741 Försvaret av Havanna
1742 Invasionen av Georgia
1762 Försvaret av Havanna
1778 Fälttågen i Florida
1781 Belägringen av Pensacola
1782 Fälttågen på Bahamas
1783 Fälttågen på Jamaica
1793-96 Fälttågen i Santo Domingo
1811 Operationer mot upproriska slavar på Kuba
1825 Expeditionen till Veracruz
1829 Expeditionen till Mexiko
1842 Operationer mot upproriska slavar på Kuba
1854 Operationer mot upproriska slavar på Kuba
1863-65 Kriget i Santo Domingo
1868-78 Kriget på Kuba
1878-80 Kriget på Kuba
1895-98 Kriget på Kuba
1898 Spansk-amerikanska kriget

OrganisationRedigera

 
Modell för livfana (till vänster) och bataljonsfana (till höger) enligt 1768 års spanska fanreglemente. Regementets heraldiska vapen bars där de grå ovalerna är markerade.
 
Spanska trupper stormade och tog Pensacola från britterna 1781 under det amerikanska frihetskriget.
 
Spanska trupper uppställda under spansk-amerikanska kriget.
 
Kolonialregementet i Havanna var tilldelat Kanarieöarna som huvudrekryteringsområde.

UrsprungRedigera

Regementets ursprung går tillbaka på ett kompani om 100 man under en kapten vilket bildades i Havanna 1515. 1590 kom detta kompani att bilda kärnan i tropas presidiarias de la Habana om 300 man, som 1634 utökades till 400 man. 1719 bildades en bataljon om sju kompanier med 100 man i varje; ett av kompanierna var ett grenadjärkompani. Bataljonsstaben bestod av en bataljonschef med kompani, adjutant, kaplan, fältskär och bataljonstrumslagare. Varje kompani hade en kapten, en löjtnant, en underlöjtnant och en fänrik, två sergeanter, åtta korpraler, två trumslagare och 88 meniga.[2]

Regementsorganisation 1753Redigera

1753 utfärdade vicekonungen ett nytt reglemente för garnisonen i Havanna och dess fort, Santiago de Cuba, San Augustin de la Florida och San Marcos de Apalache. Den gamla bataljonen ombildades till ett regemente om fyra bataljoner, varje bataljon med sju kompanier. Staben bestod av en överste och en överstelöjtnant med kompani, fyra bataljonschefer, en major och en adjutant samt tre sekundadjutanter, kaplan, fältskär och regementstrumslagare. Varje kompani bestod av kapten, löjtnant, underlöjtnant, fänrik, två sergeanter, fyra korpraler vid grenadjärerna och sju vid de övriga, 44 soldater vid de förra och 83 vid de senare. Eftersom regementet inte endast skulle garnisonera Santiago de Cuba utan även San Augustin och fortet vid Apalache, så stationerades 450 man under 300 dagar i Florida, under befäl av den bataljonschef varifrån styrkan kom.[2]

Omorganisation 1773Redigera

Vid de stora omorganisationerna som ägde rum efter den brittiska erövringen av Havanna 1762, minskades antalet bataljoner till två vilka skulle vara av samma styrka som de i moderlandet. Den andra bataljonen med överstelöjtnanten var stationerade utanför Havanna, medan första bataljonen med översten, majoren och andra bataljonens grenadjärer blev permanent stationerad i Havanna. 1777 tillkom två fysiljärkompanier per bataljon. 1790 tillkom en tredje bataljon, med undantag av två kompanier och staben, vilken kommenderades till New Orleans för ett år. 1815 återgick man till två bataljoner. 1818 införlivades med regementet ett tidigare avdelt jägarkompani, cazadores de Cuba. 1820 etablerades en fänika i Galicien i rekryteringssyfte.[2]

Enbataljonsförband 1828Redigera

1828 ombildades regementet till ett enbataljonsförband om 1000 man i åtta kompanier. Staben bestod av en chef med överstelöjtnants grad, en ställföreträdande chef med majors grad, en major, en adjutant med kapten av andra klassens grad, en sekundadjutant med löjtnants grad, en fanförare med underlöjtnants grad, en fanjunkare med underlöjtnants grad, regementstrumslagare, trumslagarkorpral, åtta fältmusikanter inklusive musikanföraren, två rustmästare och en skräddare. Vart och ett av de åtta kompanierna hade en kapten av första klassen, en av andra klassen, två löjtnanter, en underlöjtnant, en fältväbel, fyra sergeanter, åtta korpraler inklusive furiren, åtta vicekorpraler och en trumslagare.[2]

RekryteringRedigera

Regementet skulle i första hand rekryteras från Kanarieöarna, om inte tillräckligt många rekryter kunde fås därifrån skulle det rekryteras bland spanjorerna i Mexiko. Inga andra än vita eller av nödvändighet castizos fick anställas. Svarta fick dock rekryteras som trumslagare.[3] För att upprätthålla regementets styrka uppsattes 1719 en fänika (bandera) på Kanarieöarna, med en kapten samt sergeanter och korpraler för att rekrytera manskap. Ifall detta inte skulle räcka uppsattes andra i Mexiko och i Puebla de los Ángeles. Med hänsyn till rekryteringssvårigheterna tilläts varje kompani att rekrytera tjugo soldatsöner, härstammande från spanjorer, ogifta och inte engagerade i hantverk.[2]

ReferenserRedigera