Koan
- För andra betydelser, se Koan (olika betydelser).
Koan (japanska: 公案Kōan?) är en typ av fråga eller svar, som inte har någon förnuftsmässig mening, och som utövare av zenbuddhismen kan meditera över och övervinna. Detta kallas ”koanträning”.[1]
Koanträningen syftar till att ge utövaren upplysning, eller till att fördjupa utövarens upplysning. [1][2]
Etymologi
redigeraDet japanska ordet kōan är kanji för kinesiskans gōng'àn som består av tecknen för 公案, eg. "offentligt rättsfall".
Enligt Yuandynastins zen-mästare och chan-munk Zhongfeng Mingben (中峰明本), född 1263, död 1323) hade gōng'àn sitt ursprung som en förkortning av gōngfǔ zhī àndú (公府之案牘), japanska kōfu no antoku— som bokstavligen betydde andu "offentlig skriftväxling" kring gongfu "myndighets post".[3][4][5]
Klassiska kōan-samlingar
redigeraUtövare av zen har en stor samling av kōan att studera. Det sägs finnas sammanlagt 1700 klassiska koan, varav cirka 500 använts i övningar.[2] Några klassiska verk bör nämnas.
Hekiganroku
redigeraBlue Cliff Record (Chinese: 碧巖錄 Bìyán Lù; Japanese: Hekiganroku) är en samling av 100 kōan som 1125 sammanställdes av den kinesiske zen-munken Yuanwu Keqin (圜悟克勤).[6]
Shoyo-roku
redigeraBook of Equanimity eller Book of Serenity (kinesiska: 從容録; japanska: 従容録 Shōyōroku) är en samling av 100 kōans som sammanställdes på 1100-talet av den kinesiske zen-munken Hongzhi Zhengjue (宏智正覺; japanska Wanshi Shōgaku). Titeln på västerländska översättningar har ofta lånat japanskans Shoyo-roku.[7]
Mumonkan
redigeraThe Gateless Gate (kinesiska: 無門關 Wumenguan; japanska: Mumonkan) är en samling av 48 kōan och tillhörande kommentarer som publicerades 1228 av den kinesiske zen-mästaren Wumen Huikai (無門) Titeln på vänsterländska översättningar har ofta lånat japanskans Mumonkan.[8]
Shobogenzo
redigeraThe True Dharma Eye 300 (kinesiska:Shōbōgenzō, japanska: Sanbyakusoku) är en samling av 300 kōan som skrevs av den japanske zen-buddhisten Eihei Dōgen (eller Dogen Zenji) på 1200-talet. Verket innehåller 95 avdelningar och tog tjugofem år att skriva. Dogen färdigställde verket kort före sin död 1253.[2]
Exempel på kända koaner
redigeraReferenser
redigera- ^ [a b] Stephenson, Barry (2005). ”The Koan as Ritual Performance”. Journal of the American Academy of Religion 73 (2): sid. 475-496. Arkiverad från originalet den 3 november 2016. https://web.archive.org/web/20161103130835/http://www.thezensite.com/ZenTeachings/KoanStudies/Koan_as_Ritual_Performance.htm. Läst 3 december 2013.
- ^ [a b c] Kapleau, Roshi Philip (1965, 1980). Zens tre pelare – undervisning, utövande, upplysning. Zen Center Inc. sid. 424. ISBN 91-85990-01-9
- ^ Foulk, T. Griffith (2000). The form and function of kōan literature. A historical overview, i: Steven Heine and Dale S. Wright (red.) “The Kōan. Texts and contexts in Zen Buddhism”. Oxford University Press. sid. 21-22
- ^ Mingben, Zhongfeng (2006). The definition of a koan, i: "Sitting with koans. Essential writings on the practice of Zen koan introspection". Boston: Wisdom Publications
- ^ Sasaki, Ruth Fuller (1965). Introduction. I: Isshu Miura and Ruth Fuller Sasaki, "The Zen Kōan". Harvest/HBJ. sid. 4-6
- ^ Cleary, J. C.; Cleary, Thomas (1994). Zen Letters: Teachings of Yuanwu. Shambhala Publications
- ^ Wick, Gerry Shishin. The Book Of Equanimity: Illuminating Classic Zen Koans. Wisdom Publications. sid. 361. ISBN 978-0-86-171387-5
- ^ Zenkei Shibayama (1894-). Zen Comments on the Mumonkan. sid. 361. ISBN 0-06-067278-1
- ^ Aitken, Robert (2003). Zenmästaren Korpen. Svenska Förlaget, Stockholm. sid. 212. ISBN 91-7738-626-4
- ^ Deshimaru, Taïsen (1984). Samtal med en Zenmästare. Svenska Förlaget, Stockholm. sid. 99-100. ISBN 91-7830-002-9