Knut Knutsen
Knut Knutsen, född 4 december 1903 i Kristiania (Oslo), död 9 juli 1969 i Portør, Kragerø, var en norsk arkitekt.
| Knut Knutsen | |
| Född | 4 december 1903[1][2][3] Christiania[1] |
|---|---|
| Död | 9 juli 1969[1][2][3] (65 år) Kragerø kommun[1], Norge |
| Medborgare i | Norge |
| Sysselsättning | Arkitekt[1] |
| Maka | Hjørdis Knutsen (g. 1930–)[4] |
| Barn | Bengt Espen Knutsen (f. 1933) |
| Utmärkelser | |
| Treprisen (1961)[1] Houens fonds diplom (1961)[1] Hederslegionen[1] | |
| Redigera Wikidata | |
Efter sin utbildning på Statens håndverks- og kunstindustriskole i Oslo mellan 1925 och 1930 fick Knut Knutsen anställning hos olika arkitekter. År 1934 blev han lärare i form vid Statens håndverks- og kunstindustriskole och 1936 startade han sin egen arkitektverksamhet. Han var fascinerad av funktionalismen med aldrig “fångad” av den. 1966 blev han professor vid Statens Arkitektskole i Oslo (numera Arkitektur- og designhøgskolen i Oslo).
Han opponerade sig envist mot den moderna arkitekturen. I en skrift från 1961 “Menneske i sentrum” (Människan i centrum) var han en bland de första som tog upp sammanhanget mellan bebyggelsen, tomten, landskapet, återanvändning och natur i vidare bemärkelse samt återanvändning och “bärkraft” (samverkan mellan samhälle, miljö och ekonomi). I tre praktiska exempel har han förverkligat sina idéer: I sitt eget sommarhus i Portør (1949), Bergendahls sommarhus på Tjøme (1960) och Thorkelsens sommarhus i Portør (1961). Dessa tre byggnader har alla gemensamt användningen av naturmaterial, samklang mellan tomten och naturen samt avsaknaden av romantiserande eller nationella stilelement. I ambassadbyggnaden för Norge i Diplomatstaden i Stockholm från 1948 (invigd 1952) använder han naturmaterial som rött tegel, kraftigt spån och kopparplåt i fasaderna. Här har han även brutit ner det stora kontorshuset i flera mindre volymer, så att det inte verkar vara större än en villa från entrésidan, ett stilgrepp som han har kritiserats för i andra sammanhang.
Knut Knutsen hade många stora uppdrag, som Folkets hus i Oslo, men det var huvudsakligen i hans mindre arbeten som hans arkitektur kom till sin rätt.
Källor
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), tidigare version.
Noter
redigera- ^ [a b c d e f g h] Norsk kunstnerleksikon, Store norske leksikon, läs onlineläs online, läst: 25 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] KulturNav, Knut Knutsen, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Knutsen, Knut, Grove Art Online, 13 december 2017, 10.1093/GAO/9781884446054.ARTICLE.T047040, Knut Knutsen.[källa från Wikidata]
- ^ Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, läs online.[källa från Wikidata]