Knud Østergaard
Knud Charles Elvig Østergaard, född 21 mars 1922 i Aalborg, död 27 november 1993, var en dansk officer (överstelöjtnant) och politiker för Det Konservative Folkeparti. Han var försvarsminister 1971 och infrastrukturminister 1989-1990.
| Knud Østergaard | |
| Tid i befattningen 17 mars 1971–11 oktober 1971 | |
| Monark | Fredrik IX |
|---|---|
| Företrädare | Erik Ninn-Hansen |
| Efterträdare | Kjeld Olesen |
| Tid i befattningen 30 oktober 1989–18 december 1990 | |
| Företrädare | Hans Peter Clausen |
| Efterträdare | Kaj Ikast |
| Född | Knud Charles Elvig Østergaard 21 mars 1922 Aalborg, Danmark |
| Död | 27 november 1993 (71 år) |
| Gravplats | Vester Hassing |
| Politiskt parti | Det Konservative Folkeparti |
| Yrke | Officer & politiker |
| Ministär | Regeringen Hilmar Baunsgaard & Regeringen Poul Schlüter III |
Bakgrund redigera
Knud Østergaard var son till gårdsägaren Peder Christiansen Østergaard (1879-1967) och Kristine Sørine Christensen (1886-1953).[1] Han tog studentexamen från Aalborg katedralskole 1940 och fick därefter militär grundutbildning på Fodfolkets kornetskole (1941) och i arméns officersskola (1942-1944).[1] Han utnämndes till premiärlöjtnant 1945 och kaptenlöjtnant (1950) samt till distriktsledare och kapten i det danska hemvärnet 1952.[1] Han blev sedan chef för hemvärnsdistriktet Himmerland, distriktsledare av 2:a graden och major 1961.[2] Därefter blev han distriktsledare av 1:a graden och överstelöjtnant 1963.[2] Från 1968 var han hemvärnets distriktschef i Aalborg.[2]
Politisk karriär redigera
Østergaards politiska karriär började som ledamot i Aalborgs kommunfullmäktige (1958-1966), samt som vice borgmästare och ordförande av fullmäktiges konservativa grupp.[1] Han var även ordförande av Teknisk kollegium i Aalborg (1958-1971).[1] Han kandiderade till Folketinget första gången 1957 för Nørresundbys valkrets.[1] Han var folketingsledamot 1964-1973, dansk delegat i FN:s generalförsamling (1966-1967), ledamot i Europarådet (1968-1971) samt i Natos parlamentariska församling (1969-1971, varav som vice president 1970-1971).[1][2] I Folketinget var han bl.a. ordförande av bostadsutskottet (1970-1971).[2] Han tjänstgjorde en kort period som försvarsminister 1971 i Hilmar Baunsgaards borgerliga koalitionsregering. Han var styrelseledamot i Interparlamentariska unionen (1965-1971) och av Folk og værn (1969-1971).[2] Från 1971 var Østergaard ledamot i partistyrelsen och från 1981 partiordförande i Nordjyllands amt.[1] Han förlorade sitt mandat i Folketinget 1973, men blev återvald 1981 för Hernings valkrets.[1] Från 1982 var han partiets gruppordförande i Folketinget och återigen ledamot av Europarådet (1982-1987).[1][3]
Østergaard var infrastrukturminister 1989-1990 och presenterade regeringens handlingsplan för transport och miljö 1990.[4] Det var den första av sitt slag i Danmark.[4] Under hans mandatperiod påbörjades byggandet av Stora Bältbron.[3]
Referenser redigera
- ^ [a b c d e f g h i j] ”Knud Østergaard”. Dansk Biografisk Leksikon. Gyldendals Forlag. http://www.denstoredanske.dk/Dansk_Biografisk_Leksikon/Samfund,_jura_og_politik/Myndigheder_og_politisk_styre/Forsvarsminister/Knud_%C3%98stergaard. Läst 5 juli 2012.
- ^ [a b c d e f] Rosekamp, Erik. ”Knud Østergaard”. Kraks Blå Bog 1974. LFL's Bladfond. http://rosekamp.dk/kbb_74_ALL/UVYZoe_AA.htm#%C3%98STERGAARD%20Knud. Läst 5 juli 2012.
- ^ [a b] ”Knud Østergaard”. Gravsted.dk. http://www.gravsted.dk/person.php?navn=knudoestergaard. Läst 5 juli 2012.
- ^ [a b] ”Knud Østergaard”. Danmarks transportministerium. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131012021933/http://www.trm.dk/DA/Ministeriet/Tidligere%20ministre/Tidligere%20ministre%20Knud%20%C3%98stergaard.aspx. Läst 5 juli 2012.