Knivjunkare
Knivjunkare var de orosmakare som härjade i Södra Österbotten i slutet av 1700- och stora delar av 1800-talet. Bland knivjunkarna var slagsmål vanliga och det hände ofta att någon kunde bli knivstucken, till och med på begravningar. Knivjunkarna höll ofta på med hasardspel, stölder och nattlopp. Knivjunkarna härjade värst i Lappo ådals nedre del, såsom i Vörå, Kauhava, Ylihärmä och Alahärmä.[1]
Knivjunkarna kom från flera samhällsgrupper. Bland de dömda fanns bland annat bönder, såväl som drängar, torpare, soldater och egendomslösa. Bönder var ofta ledare för gängen. Knivjunkarna var vanligtvis fruktade, och slogs ofta för att sätta sig i respekt. Inget eller ingen fick rädas när "riktiga" män slogs. Det var ofta svårt att få knivjunkarna dömda eftersom få vågade vittna emot dem, många av de som vittnat försvann.[1][2][3][4]
Till de mest kända knivjunkarna hör Antti Isotalo, Antti Rannanjärvi, Jaakko Pukkila, Juha Antinpoika Leskenantti ("Ansin Jukka").
Referenser redigera
- ^ [a b] Kallio, Reino (2009) (på finska). Häiriköintiä ja henkirikoksia: eteläpohjalaisnuoret paikallisen kurinpidon kohteena sääty-yhteiskunnan aikana. Helsingfors: Nordprint. ISBN 978-952-92-5261-9
- ^ Kallio, Reino (1982) (på finska). Pohjanmaan suomenkielisten kylien oltermannihallinto. Tutkimus vuoden 1742 kyläjärjestysohjeen toteuttamisesta. Jyväskylä: Jyväskylän yliopisto. sid. 225–265. Libris 7911425. ISBN 951-678-680-4
- ^ Paulaharju, Samuli (1996) (på finska). Härmän aukeilta. Borgå: WSOY. Libris 7804034. ISBN 951-0-20917-1
- ^ Pietiläinen, Timo (1999) (på finska). Kauhavan historia: Kivikaudesta kaupungintaloon. Kauhava: Saarijärven Offset. Libris 8038470. ISBN 951-98051-1-7