Knivjunkare var de orosmakare som härjade i Södra Österbotten i slutet av 1700- och stora delar av 1800-talet. Bland knivjunkarna var slagsmål vanliga och det hände ofta att någon kunde bli knivstucken, till och med på begravningar. Knivjunkarna höll ofta på med hasardspel, stölder och nattlopp. Knivjunkarna härjade värst i Lappo ådals nedre del, såsom i Vörå, Kauhava, Ylihärmä och Alahärmä.[1]

Knivjunkarna Antti Isotalo och Antti Rannanjärvi.

Knivjunkarna kom från alla samhällsgrupper. Bland de dömda fanns bland annat bönder, såväl som drängar, torpare och livegna. Bönder var ofta ledare för gängen. Knivjunkarna var vanligtvis fruktade, och slogs ofta för att sätta sig i respekt. Inget eller ingen fick rädas när "riktiga" män slogs. Det var ofta svårt att få knivjunkarna dömda eftersom få vågade vittna emot dem, många av de som vittnat försvann.[1][2][3][4]

Till de mest kända knivjunkarna hör Antti Isotalo, Antti Rannanjärvi, Jaakko Pukkila, Juha Antinpoika Leskenantti ("Ansin Jukka").

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Kallio, Reino (2009) (på finska). Häiriköintiä ja henkirikoksia: eteläpohjalaisnuoret paikallisen kurinpidon kohteena sääty-yhteiskunnan aikana. Helsingfors: Nordprint. ISBN 978-952-92-5261-9 
  2. ^ Kallio, Reino (1982) (på finska). Pohjanmaan suomenkielisten kylien oltermannihallinto. Tutkimus vuoden 1742 kyläjärjestysohjeen toteuttamisesta. Jyväskylä: Jyväskylän yliopisto. sid. 225–265. Libris länk. ISBN 951-678-680-4 
  3. ^ Paulaharju, Samuli (1996) (på finska). Härmän aukeilta. Borgå: WSOY. Libris länk. ISBN 951-0-20917-1 
  4. ^ Pietiläinen, Timo (1999) (på finska). Kauhavan historia: Kivikaudesta kaupungintaloon. Kauhava: Saarijärven Offset. Libris länk. ISBN 951-98051-1-7 

Externa länkarRedigera