Klintsläktet (Centaurea)[1][2] är ett släkte i familjen korgblommiga växter med ca 450 arter från Eurasien och norra Afrika. Flera arter är numera naturaliserade över hela världen.

Klintsläktet
Gulklint (C. macrocephala)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAsterordningen
Asterales
FamiljKorgblommiga växter
Asteraceae
SläkteKlintsläktet
Centaurea
Vetenskapligt namn
§ Centaurea
AuktorLinné, 1753
Arter (även arter ur andra släkten)
Algerklint (C. diluta subsp. algeriensis)
Balkanklint (C. rupestris)
Banklint (C. ×decipiens)
Benklint (C. bruguieriana)
Bergklint (Cyanus montanus)
Blekklint (C. diluta)
Blåklint (Cyanus segetum)
Brunklint (C. debeauxii subsp. nemoralis)
Dvärgklint (Cyanus depressus)
Finnklint (C. phrygia subsp. phrygia)
Fjunklint (C. nigrescens)
Fjäderklint (C. phrygia subsp. pseudophrygia)
Fransklint (C. trichocephala)
Gråklint (C. cineraria)
Gul kamklint (Cyanus cheiranthifolia var. cheiranthifolia)
Gulklint (C. macrocephala)
Humleklint (C. kotschyana)
Jungfruklint (Psephellus bellus)
Jätteklint (Plectocephalus americanus)
Kamklint (Cyanus cheiranthifolia)
Luddklint (Cyanus triumfetti)
Maltaklint (C. melitensis)
Orientklint (C. orientalis)
Pysslingklint (C. squarrosa)
Raspklint (C. aspera)
Rosenklint (C. pulcherrima)
Ryssklint (C. ruthenica)
Röd kamklint (Cyanus cheiranthifolia var. purpurascens)
Rödklint (C. jacea)
Sandklint (C. stoebe)
Silverklint (C. ragusina)
Skönklint (C. pulchella)
Spretklint (C. diffusa)
Stjärnklint (C. solstitialis)
Strävklint (Psephellus dealbata)
Styvklint (C. glastifolia)
Svartklint (C. nigra)
Tistelklint (C. calcitrapa)
Turkisk blåklint (Cyanus cyanoides)
Tuvklint (Psephellus hypoleucus)
Ungersk väddklint (C. sadlerana)
Väddklint (C. scabiosa)
Synonymer
Acosta Adanson
Cnicus Linnaeus
Grossheimia Sosnowsky & Takhtajan
Jacea Miller
Leucacantha Nieuwland & Lunell

Nyare genetisk forskning visar att släktet bör delas in i flera mindre, se även blåklintssläktet, doftklintssläktet, rosenklintssläktet och jätteklintssläktet.

De är ett- till fleråriga örter med upprätt, grenig stjälk, sällan enkel. Bladen är strödda, hela eller parflikiga. Blomkorgarna är toppställda och vanligen ensamma. Holkfjällen är tegellagda med en hinnartad fransig kant. Mellan de egentliga blommorna sitter fjäll eller hår. Blommorna är rör- eller trattlika, vita, gula, rödvioletta till blå. De yttre blommorna ofta sterila skyltblommor och större än de inre. Frukten är slät och har vanligen en hårpensel.

Redan Hippokrates (400 f. Kr.) använde släktnamnet Centaurea om en läkeört, som sedan Linné tog över och använde för klintarna.

Etymologi

redigera

Centaurea kan härledas från Centaur (på svenska stavat Kentaur), hästmänniskan i grekisk mytologi. En av kentaurerna, Keiron, lärde mänskligheten om växters helande verkan.[3]
   

Dottertaxa till Klintar, i alfabetisk ordning[1]

redigera

Bildgalleri

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (2 december 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17117495. Läst 26 maj 2014. 
  2. ^ http://skud.slu.se/Skud/ReportPlant.action?skudNumber=2086
  3. ^ ”M Grieve: A Modern Herbal. Arkiverad från originalet den 29 januari 2009. https://web.archive.org/web/20090129234730/http://www.botanical.com/botanical/mgmh/c/cornf102.html. Läst 10 september 2008. 


Externa länkar

redigera

Källor

redigera
  • Greuter W. 2003. The Euro+Med treatment of Cardueae (Compositae)—generic concepts and required new names. Willdenowia 33: 49–61.
  •   Wikimedia Commons har media som rör Klintsläktet.