Kirgiziska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Kirgiziska SSR,[a] var Kirgizistans namn som sovjetrepublik.

Кыргыз Советтик Социалисттик Республикасы
Киргизская Советская Социалистическая Республика
Sovjetrepublik
Flagga
Symbol
Nationellt valspråk: Kirgiziska: Бардык өлкөлордүн
пролетарлары, бириккиле!
Översatt: Proletärer i alla länder, förenen eder!
Huvudstad Frunze (nu Bisjkek)
Area 198 500 km²
Folkmängd 4 257 800 (1989)
Befolkningstäthet 21 invånare/km²

Historik

redigera

Kirgiziska SSR var ett bergland, omfattande västra delen av Tian Shan med sjön Ysyk-Köl. Befolkningen bestod 1939 till 66 procent av kirgiser, 12 procent av ryssar, 11 procent av uzbeker och 6 procent av ukrainare. Kirgiserna och uzbekerna var muslimer och till största delen boskapsuppfödande nomader. Den odlade arealen uppgick 1942 till 12 250 km2. Bergsbruket lämnade stenkol (1 383 000 ton 1940), kvicksilver, bly, guld, silver m.m. Kommunikationsnätet var otillfredsställande men under utbyggnad. 1939 var c:a 30 procent av befolkningen analfabeter.

I folkomröstningen 1991 röstade 88,7% i republiken för att behålla Sovjetunionen.[1]

  1. ^ kirgiziska: Кыргыз Советтик Социалисттик Республикасы, förkortat Кыргыз ССР eller КССР; ryska: Киргизская Советская Социалистическая Республика, förkortat Киргизская ССР eller КССР, Kirgizskaja Sovetskaja Sotsialistitjeskaja Respublika, förkortat Kirgizskaja SSR eller KSSR

Referenser

redigera

Källor

redigera