Kirgiziska SSR
Kirgiziska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Kirgiziska SSR,[a] var Kirgizistans namn som sovjetrepublik.
Кыргыз Советтик Социалисттик Республикасы Киргизская Советская Социалистическая Республика | |||
Sovjetrepublik | |||
|
|||
Nationellt valspråk: Kirgiziska: Бардык өлкөлордүн пролетарлары, бириккиле! Översatt: Proletärer i alla länder, förenen eder! | |||
Huvudstad | Frunze (nu Bisjkek) | ||
---|---|---|---|
Area | 198 500 km² | ||
Folkmängd | 4 257 800 (1989) | ||
Befolkningstäthet | 21 invånare/km² | ||
|
Historik
redigeraKirgiziska SSR var ett bergland, omfattande västra delen av Tian Shan med sjön Ysyk-Köl. Befolkningen bestod 1939 till 66 procent av kirgiser, 12 procent av ryssar, 11 procent av uzbeker och 6 procent av ukrainare. Kirgiserna och uzbekerna var muslimer och till största delen boskapsuppfödande nomader. Den odlade arealen uppgick 1942 till 12 250 km2. Bergsbruket lämnade stenkol (1 383 000 ton 1940), kvicksilver, bly, guld, silver m.m. Kommunikationsnätet var otillfredsställande men under utbyggnad. 1939 var c:a 30 procent av befolkningen analfabeter.
I folkomröstningen 1991 röstade 88,7% i republiken för att behålla Sovjetunionen.[1]
Noter
redigera- ^ kirgiziska: Кыргыз Советтик Социалисттик Республикасы, förkortat Кыргыз ССР eller КССР; ryska: Киргизская Советская Социалистическая Республика, förkortat Киргизская ССР eller КССР, Kirgizskaja Sovetskaja Sotsialistitjeskaja Respublika, förkortat Kirgizskaja SSR eller KSSR
Referenser
redigera- ^ ”Background Note: Kyrgyzstan”. USA:s utrikesdepartement. Arkiverad från originalet den 4 april 2002. https://web.archive.org/web/20020404035237/http://www.state.gov/r/pa/ei/bgn/5755.htm. Läst 16 oktober 2020.
Källor
redigera- Kirgisistan, Svensk uppslagsbok, 1955.