Kik Messenger

Kik Messenger eller Kik är en mobilapp för chat främst avsedd för smartphones.

Beskrivning

Appen är populär bland ungdomar. Kiks meddelandefunktion fungerar på samma sätt som SMS och MMS, men internet krävs för att sprida meddelandet. Genom att nyttja internet kan användaren undvika de kostnader, som mobiloperatören tar för SMS och MMS.

Med Kik kan användaren även skicka meddelanden, videor och bilder till andra användare. Istället för att ha ett telefonnummer har användaren ett användarnamn. För att inleda en konversation på Kik behöver användaren uppmanas att "Kika" (uttalas kicka) vilket innebär att en annan användare vill inleda en konversation.^[1]

Appen finns gratis för iOS, Android och Windows Phone operativsystem.

Kik Messenger var planerad att läggas ner under 2019 då företaget bakom Kik istället skulle satsa på kryptovaluta, Dock blev istället tjänsten KiK Messenger uppköpta och tjänsten fortsätter fungera som tidigare. ^[2]

Användning

Enligt en svensk undersökning 2017 använde 9 procent av de svenska internetanvändarna Kik. Skillnaden i användning var stor mellan olika åldersgrupper; bland personer upp till 25 år var det drygt en fjärdedel (27%) som använde Kik, medan användningen bland dem över 26 år endast låg på 3 procent.^[3]

Kritik

Appens utformning och anonymitet har bidragit till att den år 2021 enligt polisen angetts som "ett paradis för vuxna män som söker kontakt med barn".^[4] Kik har tidigare kritiserats av flera svenska åklagare för bristande samarbete vid utredningar om sexualbrott som begås via appen.^[5]^[6]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Kik Messenger, 20 maj 2016.

Noter

^ ”Home » kik”. www.kik.com. https://www.kik.com/. Läst 27 februari 2017.
^ https://medium.com/@tedlivingston/moving-forward-boldly-with-kin-ec6290a6453
^ ”Kik”. Svenskarna och internet 2017 (Internetstiftelsen i Sverige). Arkiverad från originalet den 6 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180506135950/http://www.soi2017.se/kommunikation-och-sociala-plattformar/kik/. Läst 5 juni 2018.
^ Katarina Norrgrann, Lindah C Mohlin, Robert Aschberg, Christoffer Nilsson, Matilda Aprea Malmqvist (27 april 2021). ”Här konfronteras nätpedofilen”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/dlEz71/har-konfronteras-natpedofilen.
^ Caroline Engvall, Kerstin Weigl (23 juni 2016). ”Brotten mot barn som polisen inte klarar av”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/G1eeA6/brotten-mot-barn-som-polisen-inte-klarar-av.
^ Karin Wettre (27 november 2015). ”Polisen nekas ta del av information om misstänkta sexualbrottslingar”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/6304690.

Externa länkar

Officiell webbplats

[1] ”Home » kik”. www.kik.com. https://www.kik.com/. Läst 27 februari 2017.

[2] ttps://medium.com/@tedlivingston/moving-forward-boldly-with-kin-ec6290a6453

[3] ”Kik”. Svenskarna och internet 2017 (Internetstiftelsen i Sverige). Arkiverad från originalet den 6 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180506135950/http://www.soi2017.se/kommunikation-och-sociala-plattformar/kik/. Läst 5 juni 2018.

[4] Katarina Norrgrann, Lindah C Mohlin, Robert Aschberg, Christoffer Nilsson, Matilda Aprea Malmqvist (27 april 2021). ”Här konfronteras nätpedofilen”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/dlEz71/har-konfronteras-natpedofilen.

[5] Caroline Engvall, Kerstin Weigl (23 juni 2016). ”Brotten mot barn som polisen inte klarar av”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/G1eeA6/brotten-mot-barn-som-polisen-inte-klarar-av.

[6] Karin Wettre (27 november 2015). ”Polisen nekas ta del av information om misstänkta sexualbrottslingar”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/6304690.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]