Sydkurdiska (کوردی خواریگ; kurdîy xwarîg), även pehlewani,[2] (پەهلەوانی; pehlewanî) eller feyli (فهیلی; feylî) är ett kurdiskt språk eller dialekt[3] som talas huvudsakligen i västra Iran och östra Irak. I Iran talas den i provinserna Kermanshah (Kirmaşan) och Ilam. I Irak talas den i regionen Khanaqin (Xaneqîn), ända ner till Mandali (Mendelî). Dialekten har mer än en miljon talare i staden Bagdad. Den talas även av den kurdiska kakayî-stammen (även kakavand) nära Kirkuk och av de flesta yarsanikurderna i Kermanshahprovinsen. Det finns också talare i Elburzbergen.
| Sydkurdiska | |||
| Pehlewani eller feyli | |||
| پەهلەوانی، کوردی خوارگ | |||
| Talas i |  Iran Irak | ||
|---|---|---|---|
| Region | Mellanöstern | ||
| Antal talare | 3 miljoner i Iran (2000).[1] | ||
| Språkfamilj | Indoeuropeiska
| ||
| Dialekter | Kermanshahi (kirmaşanî)
Feyli (feylî)
Garrusi/Bijari (gerrûsî/bijarî)
Malekshahi (melikşayî)
Sanjâbi (sincawî)
Laki (lekî)
| ||
| Soranialfabetet (perso-arabisk skrift; används huvudsakligen) Hawaralfabetet | |||
| Språkkoder | |||
| ISO 639‐3 | sdh | ||
Geografisk utbredning av kurdiska och andra iranska språk som talas av kurder
| |||
Sydkurdiska är oftast felaktigt benämnt sorani i Sverige.
Dialekter redigera
Sydkurdiskans dialekter är:
- Kermanshahi (kirmaşanî) talas huvudsakligen i västra Iran, i och runtom staden Kermanshah (Kirmaşan).
- Feyli (feylî), med hänvisning till Feylistammen; även kallad ilami, efter Ilamprovinsen. Talas i östra Irak i Khanaqin-regionen i Diyalaprovinsen nära den iranska gränsen, och i västra Iran i Ilamprovinsen samt delar av Kermanshahprovinsen, av Feylikurder. Mahaki är en subdialekt som talas av stammen Ali Sherwan (Beyrey) i Ilam, och av nästan alla feylikurder i Bagdad, Mandali, Badrah och Zorbatiah i Irak. Den delar många egenskaper med sorani.[4]
- Garrusi även kallad bijari (gerrûsî) (bijarî)
- Malekshahi (melikşayî)
- Sanjâbi (sincawî) med hänvisning till Sanjâbikurder.
Alfabet redigera
Modersmålstalare använder olika alfabet för att skriva sydkurdiska; de vanligaste är förlängningar av de vanliga kurdiska alfabeten.
Tilläggen består av en extra vokal, "ۊ" för perso-arabiskbaserade soranialfabetet och "ü" för latinbaserade hawaralfabetet.
| IPA | Latin letter | Arabic letter |
|---|---|---|
| ʉː | ü | ۊ |
Se även redigera
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ Southern Kurdish at Ethnologue (18th ed., 2015)
- ^ ”Southern dialects group”. Kurdish Academy of Language. Arkiverad från originalet den 24 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110524212232/http://www.kurdishacademy.org/?q=node%2F44. Läst 21 december 2020.
- ^ Bourgeois-Gironde, Sacha; Ginsburgh, Victor (et al.) (2021). A Lingua Franca for Kurish Popula. London: Centre for Economic Policy Research. sid. 3. ”Kurdish languages and multiple dialects spread across several nation-states under various regimes varying from regional recognition (e. g. Iraq) to persistent attrition (e. g. Turkey)”
- ^ Vahid-e-Ranjbar, Dastur-e Zaban-e Kurdi-ye Kermanshahi.
Övriga källor redigera
- Kamandar Fattah, Les Dialectes kurdes méridionaux: étude linguistique et dialectologique. Louvain, Peeters, 2000, p. 55-62