Katie Eriksson (vårdvetare)
Maud Kerstin Katie Marianne Eriksson, född Sundström den 18 november 1943 i Jakobstad, död 30 augusti 2019 i Helsingfors, var en finlandssvensk sjuksköterska, forskare och professor i vårdvetenskap.[6]
| Katie Eriksson | |
| Född | Sundström[1] 18 november 1943[2][3] Jakobstad[1][3] |
|---|---|
| Död | 30 augusti 2019 (75 år) Helsingfors |
| Medborgare i | Finland |
| Utbildad vid | Helsingfors universitet[1][4]  |
| Sysselsättning | Professor[1][3], huvudlärare[1], professor[1], sjuksköterska |
| Arbetsgivare | Åbo Akademi |
| Utmärkelser | |
| Hedersdoktor vid Karlstads universitet (2013)[5] | |
| Webbplats | länk |
| Redigera Wikidata | |
Biografi
redigeraEriksson tog sjuksköterskeexamen 1965 och blev vårdlärare vid Helsingfors svenska sjukvårdsinstitut 1970. 1975–1986 var hon rektor vid institutet, och startade där en sjuksköterskeutbildning i samarbete med Helsingfors universitet. 1982 blev hon filosofie doktor i pedagogik med en avhandling om en modell för att utveckla vårdutbildning utgående från vårdprocessen,[7] och 1984 blev hon docent i vårdvetenskap vid Kuopio universitet.[8] Eriksson var den första att få en docentur i vårdvetenskap i Norden[6] och beskrivs som en av pionjärerna i vårdvetenskap i de nordiska länderna.[9]
Eriksson var sedan 1992 professor i vårdvetenskap vid Åbo Akademi och 1993–1998 även professor i samma ämne vid Helsingfors universitet och sedan 1999 åter vid Åbo Akademi.[8]
Hon författade över 400 artiklar och böcker, och var ansvarig för ett stort antal forskningsprojekt vid Åbo Akademi. Hon handledde ett femtiotal doktorander fram till doktorsexamen.[9] Hennes forskning berörde bland annat hälsa, lidande, vårdande, vårdkultur, etik och evidens. Utgångspunkten för Erikssons forskning var ofta att försöka beskriva den teoretiskt ideala vården.[6]
1998 utsågs Eriksson till hedersdoktor vid Nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg, sedan 2012 var hon hedersmedlem i Nordic College of Caring Science,[6] och 2013 utsågs hon till hedersdoktor vid Karlstads universitet.
Bibliografi (urval)
redigera- 1976 – Vårdprocessen (1 upplaga, nya utgåvor 1979, 1982, 1985, 1988, 1992, 1995, 2000, 2014). [Helsingfors]: Helsingfors svenska sjukvårdsinstitut. Libris 10175540
- 1983 – Introduktion till vårdvetenskap. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Libris 7219375. ISBN 9120066082
- 1987 – Vårdandets idé (1 upplaga, nya utgåvor 1993, 1995, 1997, 2015). Stockholm: Almqvist & Wiksell. Libris 8347286. ISBN 9120066848
- 1994 – Den lidande människan. Vårdvetenskapligt bibliotek, 99-1987308-X (1. uppl.). Stockholm: Liber utbildning. Libris 8365507. ISBN 9163408627
- 1999 – Eriksson, Katie; Nordman Tina, Myllymäki Inger. Den trojanska hästen: evidensbaserat vårdande och vårdarbete ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Rapport / Institutionen för vårdvetenskap, Åbo akademi, 1457-215X ; 1:1999 (1. uppl.). Vasa: Åbo Akademi. Libris 7849797. ISBN 9521205857
- 2004 – Eriksson, Katie; Nordman Tina. Den trojanska hästen II: utvecklandet av evidensbaserade vårdande kulturer. Rapport / Institutionen för vårdvetenskap, Åbo akademi, 1457-215X ; 2:2004 (1. uppl.). Vasa: Åbo Akademi. Libris 9701207. ISBN 952121404X
- 2018 – Vårdvetenskap: vetenskapen om vårdandet : om det tidlösa i tiden. Stockholm: Liber. Libris 21809883. ISBN 9789147106653
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ [a b c d e f] Finlands professorer 1640-2007, Professorsförbundet, 2008, ISBN 978-952-99281-1-8, läst: 28 juni 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Finlands professorer 1640-2007, Professorsförbundet, 2008, ISBN 978-952-99281-1-8, läst: 29 juni 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Uppslagsverket Finland, Svenska folkskolans vänner, läs online, läst: 28 juni 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Nationalbiblioteket, läs online, läst: 28 juni 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Hedersdoktorer, Karlstads universitet, läs online, läst: 11 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Wiklund Gustin & Lindwall (2012), s. 74–75.
- ^ Eriksson, Katie (1981). Vårdprocessen : en utgångspunkt för läroplanstänkande inom vårdutbildningen: utvecklandet av en vårdprocessmodell samt ett läroplanstänkande utgående från vårdprocessen = Hoitoprosessi : hoitoalan koulutuksen opetussuunnitelma-ajattelun lähtökohta : hoitoprosessimallin sekä hoitoprosessiin perustuvan opetussuunnitelma-ajattelun kehittelyä. Tutkimuksia / Helsingin yliopiston kasvatustieteen laitos, 0356-6943 ; 94. Helsinki: Yliopisto. Libris 7838605. ISBN 9514524993
- ^ [a b] ”Katie Eriksson”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/katie-eriksson. Läst 17 mars 2018.
- ^ [a b] ”Katie Eriksson var en medmänniska i ordets sanna betydelse”. Sykepleien. 26 november 2019. https://sykepleien.no/meninger/innspill/2019/11/katie-eriksson-var-en-medmanniska-i-ordets-sanna-betydelse. Läst 17 augusti 2021.
Källor
redigera- Wiklund Gustin, L. & Lindwall, L. (2012) Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Natur & Kultur: Stockholm. ISBN 978-91-27-13182-8
- Eriksson, Katie i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0