Karusell (tornerspel)
Karusell eller Ringränning var en tornerspelsliknande aktivitet där ryttaren med sin lans skulle träffa en ring, som var upphängd mellan två stolpar. Långt in på 1900-talet var detta den huvudsakliga betydelsen för ordet karusell.
Karusellen "Den förtrollade skogen" var ett tornérspel som sattes upp under sex dagar i augusti 1785 för att fira gunstlingen Gustaf Mauritz Armfelts bröllop med Hedvig Ulrika De la Gardie.
Dessa karuseller var ovanliga under medeltiden då de egentliga tornerspelen dominerade men kom i bruk under Henrik IV av Frankrike, blev vanligare på 1600-talet och hade sin verkliga kulmen under 1700-talet. De var storslagna skådespel arrangerade av regenter. Även karusell i vagn eller släde, utförd av damer förekom.[1]
I Sverige förknippar vi dem särskilt med drottning Kristina, Karl XI och Gustav III. De uppträdande var ofta klädda i fantasifulla kostymer, gärna romerska dräkter. En känd karusell är den som anordnades i samband med Karl XI:s tillträde till regeringen den 19 december 1672, Certamen Equestre, på Rännarbanan i Stockholm.[1] Den sista officiella karusellen arrangerades år 1800 vid Drottningholms slott, där ännu karusellplan idag en parkeringsplats, vittnar om företeelsen.
Damkarusell redigera
Även kvinnor deltog i karusellspelen, men endast undantagsvis i själva rännandet. I Köpenhamn arrangerades en karusell 1671 där de kungliga damerna rände till rings, sittande i vagnar. I karusellen "Des Galants Maures" i Versailles 1685 uppträdde beridna damer i en egen tävling och i Gustav III:s divertissement "Dianas fest" 1778 imponerades åskådarna av en kvinnlig amason till häst som "kämpade som en karl". Vanligtvis uppträdde kvinnorna som litterära eller allegoriska gestalter i de ramberättelser som omgav tävlingarna.[2]
Slädkarusell redigera
Under 16- och 1700-talen förekom en särskild karusellform för kvinnor - slädkarusell. I fantasifullt snidade slädar ofta i form av fabeldjur eller musslor, tävlade hovets damer i kapplöppningar och ringrännande. Det var framförallt vid de nordligare europeiska hoven, där klimatet var gynnsamt, som denna karusellform praktiserades. Brist på snö kunde emellertid avhjälpas. Vid en hovfest i Dresden 1721 lät August den starke frakta 2000 lass snö till staden för att kunna genomföra slädkarusellen. I Sverige användes karusellslädar även till lustfärder på Mälarens is.[2]
Se även redigera
Noter redigera
- ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 94-95
- ^ [a b] Rangström, Lena (1992). Riddarlek och tornerspel