Karl Wehle
Karl Wehle, född 24 april 1901 i Wien, död 26 november 1933 i Engelbrekts församling[1], var en österrikisk-svensk kompositör, som bland annat skrev musiken till Någonting att äta, någonting att dricka. Wehle var verksam under pseudonymerna Boll-Kalle och Bob Silve.[2]
| Karl Wehle | |
| Född | 24 april 1901 Wien, Österrike |
|---|---|
| Död | 26 november 1933 (32 år) Wien, Österrike |
| Nationalitet | Österrikisk-svensk |
| Yrke/uppdrag | Kompositör |
| Känd för | Någonting att äta, någonting att dricka |
| Maka | Magda Ingegerd Holmberg (1927–1929; hennes död) |
| Släktingar | Bertil Wehle (son) |
BiografiRedigera
Efter musikstudier i Wien och Paris och verksamhet som barpianist och artistackompanjör i Wien, kom Wehle till Sverige i början av 1920-talet, först till Göteborg. Han bildade en orkester som spelade underhållningsmusik och dansmusik. På Hasselbacken i Stockholm, där orkestern ofta spelade, blev Wehle upptäckt av Ernst Rolf, och han blev ackompanjatör och kapellmästare vid Rolfs revyer och shower. Rolf lanserade honom "Europas främste jazzpianist" och han kom att skriva flera populära musikstycken till Rolfs revyer. Han turnerade också med Ulla Billquist och John Wilhelm Hagberg.
När Wehle drabbades av en svår öroninflammation, reste han 1933 till Wien i tron att han skulle kunna få bättre behandling där, men avled där senare under året.[2]
Många av hans melodier har använts som filmmusik även efter hans död.
Filmografi i urvalRedigera
FilmmusikRedigera
- 1932 – Kärleksexpressen
- 1932 – Svärmor kommer
- 1933 – Hustru för en dag
- 1934 – Falska Greta
- 1949 – Boman får snurren
- 1955 – Blå himmel
- 1972 – Klara Lust
RollerRedigera
ProducentRedigera
KällorRedigera
- ^ Sveriges dödbok 1901-2013, CD-ROM
- ^ [a b] Svensk Musik: Karl Wehle, läst 2011-04-01