Kap Bretonön (engelska: Cape Breton Island; franska: Île du Cap-Breton; skotsk gäliska: Eilean Cheap Bhreatainn) är en ö i provinsen Nova Scotia vid Kanadas östkust.[1] Ön är 10 311 kvadratkilometer stor. Cansosundet skiljer ön från fastlandet, men sedan 1955 finns det väg- och järnvägsförbindelse över sundet.[1] Administrativt tillhör ön regionalkommunen Cape Breton. Viktiga städer på ön är Sydney och Glace Bay.[1]

Kap Bretonön
Ö
Öns västkust
Öns västkust
Land Kanada
Region Nova Scotia
Stad Cape Breton
Läge Atlanten
Huvudstad Sydney
Höjd 535 m
Area 10,3 km²
Folkmängd 132 010
Befolkningstäthet 12,7 invånare/km²
GeoNames 5915569
Karta som visar Kap Bretonöns läge i Kanada.

Även om engelska numera är det dominerande språket så talades tidigare franska och skotsk gäliska över stora delar av ön. Franskan lever ännu kvar relativt stark längs kusten omkring Chéticamp. Gäliskan är inte längre huvudspråk någonstans på ön men talas fortfarande som modersmål på vissa delar av ön.[1] En del av befolkningen på ön tillhör ursprungsbefolkningen Mi'kmaq.

HistoriaRedigera

När europeerna upptäckte Kap Bretonön var området bebott av Mi'kmaq. Giovanni Caboto från Genua besökte ön 1497 under utforskning av Kanada. Portugiserna började fiska i området omkring 1500. Fransmännen började kolonisera Nova Scotia omkring 1600 och döpte Kap Bretonön till Île Royale. Fästningen Louisbourg byggdes för att försvara Saint Lawrenceviken och den franska fiskeflottan i början på 1700-talet. Vid Parisfreden (1763) blev Bretonön en brittisk koloni och ingick i provinsen Nova Scotia.[2]

År 1775 kom Michael Mor MacDonald till Kap Bretonön. Han bodde i en upp och nervänd båt och O's alainn an t-aite, ("Fair is the Place"). 1784 delades Nova Scotia i tre kolonier: New Brunswick, Kap Bretonön med halvön Nova Scotia och Prince Edward Island.[2]

GruvindustriRedigera

När fortet Louisbourgh byggdes i början på 1700-talet behövdes kol. 1720 startade den första kolgruvan nära fiskebyn Port Morien. Gruvindustrin utvecklades sakta fram till 1820-talet. År 1826 bildades General Mining Association, verkstäder och bostäder byggdes och en järnväg drogs till North Sydney. På 1860-talet fanns 12 gruvori Glace Bay. 1894 gav den kanadensiska regeringen koncession till ett amerikanskt bolag Dominion Coal Company.[3]

SkeppsbyggeriRedigera

På 1790-talet började större segelfartyg byggas i North Sydney på Kap Bretonön. Skonare byggdes för kusttrafiken och på 1820-talet byggdes större briggar och brigantiner, ofta för brittiska redare. Varvsindustrin nådde en topp på 1850-talet då det fullriggade skeppet Lord Clarendon byggdes.[2]

GeografiRedigera

Bretonön är 10 311 km2 och består av fyra grevskap, Cape Breton i öster, Richmond i söder, Inverness i nordväst och Victoria i nordost. På norra delen av grevskapen Inverness och Viktoria ligger Cape Breton Highlands nationalpark, inrättad 1936.[1] Genom parken flyter två floder, Chéticampfloden mynnar på västkusten och Aspfloden mynnar på nordkusten. I nationalparken ligger Artemise Lake.

Kända personer från Kap BretonönRedigera

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 24 juli 2018.
  1. ^ [a b c d e] ”Kap Bretonön - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kap-breton%C3%B6n. Läst 9 juli 2018. 
  2. ^ [a b c] ”History of Cape Breton Island”. Cabotshores.com. Läst 17 november 2019.
  3. ^ ”History of Mining”. Minersmuseum.com. Läst 17 november 2019.

Externa länkarRedigera