Backanläggningen i Kanzlersgrund (ty. Schanzenanlage im Kanzlersgrund, också kallad Hans-Renner-Schanze, Rennsteigschanze eller Schanze am Rennsteig) i Oberhof i södra delen av den tyska delstaten Thüringen, består av två backar, stora backen (Hans-Renner-Schanze) med K-punkt 120 meter och backstorlek (Hill Size) 140 meter, och normalbacken (Rennsteig-Schanze) med K-punkt 90 meter och HS 96 meter. Backarna ligger vid den nordvästra, branta sluttningen av det 903,8 meter höga berget Schützenberg i Kanzlersgrund. Backanläggningen användes i världscupen i backhoppning från 1989 till 1998 och sedan i kontinentalcupen i backhoppning och Grand-Prix. Sedan 2003 har världscupen i nordisk kombination arrangerats i backhoppningsanläggningen. Backarna används som nationellt träningscentrum för tysk vintersport och av idrottsgymnasiet i Oberhof.

Kanzlersgrund-backarna
Kanzlersgrund-backarna december 2008
Kanzlersgrund-backarna december 2008
PlaceringOberhof Tyskland Tyskland
TypBackanläggning
Kapacitet40 000
ÄgareWSV Oberhof 05
KonstruktörDieter Schmidt och Walter Wolf
PlanstorlekK120/HS140, K90/HS96
Datum
Invigd1962 (K120), 1987 (K90)
Renoverad1979, 1986, 1994/1995, 2000
Från invigningen av Schanze am Rennsteig 1964
Kanzlersgrund-backarna april 2006

HistoriaRedigera

Första hoppbacken i Oberhof restes 1906. Vid Wadeberg byggdes 1908 en annan backe, där "ungdomsbackarna" Thüringenschanze (tidigare Hindenburgerschanze) (K82) och Wadebergschanze (K69) nu ligger. Backhoppningen under Skid-VM 1931 arrangerades i Wadeberg. (Birger Ruud från Norge vann tävlingen före Fritz Kaufmann från Schweiz och Sven Eriksson, senare Selånger, från Sverige.)

Den 23 december 1959 bestämde östtyska socialistpartiet, Tysklands socialistiska enhetsparti (SED) under ledning av Walter Ulbricht att man ville utveckla Oberhof till centrum för nordisk skidsport i DDR. Bland annat ville man bygga en stor hoppbacke för att ge arméns skidförbund Armeesportklub Vorwärts Oberhof (ASK Oberhof) bättre mojligheter för träning och utveckling inför Skid-VM 1962 i Zakopane och olympiska spelen 1964 i Innsbruck.

Stora backen i Kanzlersgrund (eller Schanze am Rennsteig) konstruerades av Dieter Schmidt och Walter Wolf och byggperioden startade 1959. Den 9 januari 1962 invigdes backen (då K90). Backen tillät hopp upp mot 100 meter och räknades som världens fjärde största backe, efter skidflygningsbackarna i Planica, Oberstdorf och Bad Mitterndorf. Walter Ulbricht bestämde att endast DDR-hoppare skulle få hoppa i backen före olympiska spelen 1964.[1] Första internationella tävling i Kanzlersgrund, Internationalen Oberhofer Skispiele, arrangerades första gången 1965 och sedan vartannat år till 1989.

År 1979 försågs backen i Kanzlergrund, som den första stora backen i världen, med plastmattor för att ge bättre träningsmöjligheter inför olympiska spelen 1980 i Lake Placid. Under 1980-talet arrangerades en årlig backhoppningstävling på plast, Internationaler Mattensprunglauf. År 1980 bestämde centralkommittén för idrott i SED att bygga en normalbacke vid sidan av stora backen i Kanzlersgrund. Byggnadsarbetet startade 1985 och backen stod klar 1987. Ombyggnader och moderniseringar har utförts 1979, 1994/1995 och 2000, bland annat för att anpassa backarna efter FIS' regler.

Stora backen i Kanzlersgrund uppkallades 1989 efter den tidigare landslagstränaren och uppfinnaren av plastmattor för hoppbackar, Hans Renner (Hans-Renner-Schanze). Normalbacken kallas oftast Rennsteigschanze.

BackrekordRedigera

Första officiella backrekordet i stora backen i Kanzlersgrund sattes av Dieter Neuendorf och Dieter Bokeloh, båda från Brotterode under de femtonde DDR-mästerskapen februari 1964 då båda backhopparna mättes till 111,5 meter. Nuvarande officiella backrekord tillhör Anssi Koivuranta från Finland, som hoppade 147,0 meter under en deltävling i världscupen i nordisk kombination 30 december 2005. Backrekordet på plast sattes av Kamil Stoch från Polen under en Sommar-Grand-Prix-tävling 3 oktober 2007 då han hoppade 140,0 meter. I normalbacken är officiellt backrekord 100,0 meter och tillhör Jens Deimel. Backrekord på plast sattes av Georg Hettich som hoppade 99,5 meter 30 augusti 2000.

Viktiga tävlingarRedigera

Datum Vinnare Andra plats Tredje plats Tävling
21 januari 1989   Ole Gunnar Fidjestøl, Norge   Jens Weissflog, Östtyskland   Ingo Züchner, Östtyskland Världscup, backhoppning, normalbacke
22 januari 1989   Jens Weissflog, Östtyskland   Ole Gunnar Fidjestøl, Norge   Jon Inge Kjørum, Norge Världscup, backhoppning, normalbacke
12 januari 1991   Dieter Thoma, Tyskland   Andreas Felder, Österrike   Jens Weissflog, Tyskland Världscup, backhoppning, stor backe
28 december 1995   Mika Laitinen, Finland   Ari-Pekka Nikkola, Finland   Jens Weissflog, Tyskland Världscup, backhoppning, stor backe
12 december 1998   Andreas Widhölzl, Österrike   Martin Schmitt, Tyskland   Sven Hannawald, Tyskland Världscup, backhoppning, stor backe
1 januari 2003   Felix Gottwald, Österrike   Ronny Ackermann, Tyskland   Mario Stecher, Österrike Världscup, nordisk kombination
30 december 2003   Ronny Ackermann, Tyskland   Felix Gottwald, Österrike   Todd Lodwick, USA Världscup, nordisk kombination
30 december 2004   Hannu Manninen, Finland   Ronny Ackermann, Tyskland   Felix Gottwald, Österrike Världscup, nordisk kombination
30 december 2005   Hannu Manninen, Finland   Ronny Ackermann, Tyskland   Magnus Moan, Norge Världscup, nordisk kombination
30 december 2007   Magnus Moan, Norge   Bill Demong, USA   Petter Tande, Norge Världscup, nordisk kombination
27 december 2008   Magnus Moan, Norge   Todd Lodwick, USA   Anssi Koivuranta, Finland Världscup, nordisk kombination
28 december 2008   Anssi Koivuranta, Finland   Todd Lodwick, USA   Jason Lamy-Chappuis, Frankrike Världscup, nordisk kombination
2 januari 2010   Hannu Manninen, Finland   Felix Gottwald, Österrike   Jason Lamy-Chappuis, Frankrike Världscup, nordisk kombination
3 januari 2010   John Spillane, USA   Felix Gottwald, Österrike   Björn Kircheisen, Tyskland Världscup, nordisk kombination

KällorRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Gerd Falkner: Chronik des Skisports in der Deutschen Demokratischen Republik. S. 70.