Kamskivlingar
Kamskivlingar (Amanita sect. Vaginatae) är en undergrupp inom basidiesvampssläktet Amanita, där de övriga arterna kallas flugsvampar.[1] Kamskivlingarna är ofta mindre än övriga arter i släktet och kallas ibland ringlösa flugsvampar. Ett alternativt släktnamn är Amanitopsis.[2]
Kamskivlingar | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Svampar Fungi |
Stam | Basidiesvampar Basidiomycota |
Klass | Agaricomycetes |
Ordning | Agaricales |
Familj | Amanitaceae |
Släkte | Amanita |
Vetenskapligt namn | |
§ Amanita ssp. Amanita sect. Vaginatae |
Biologi
redigeraKamskivlingarnas fruktkroppar är stora till medelstora, med en ofta lång men spenslig fot. Hattens ovansida är brun-, grå eller vitaktig, och där finns ofta hyllerester.
Hattkanten är i regel tydligt strimmig och kan påminna om en kam (därav svampgruppens namn). Den strimmiga "kammen" är i själva verket svampens skivor, vilka syns genom den tunna hattkanten. Svampens skivor är vita, och den ringlösa foten har strumpa.[1]
Giftighet
redigeraKamskivlingar är som råa svagt giftiga, i likhet med bland annat rodnande flugsvamp. I många svamptexter noteras de som ätliga efter förvällning,[2] och i vissa svampböcker (gäller då grå och orange kamskivling) som goda.[3] Även brun kamskivling har omskrivits som god.[2]
Svampboksförfattarna är dock inte ense, och vissa ser kamskivlingar som oätliga och orsak till illamående och kräkningar.[1] Kamskivlingar kan av ovana plockare förväxlas med exempelvis panterfläckig flugsvamp, åtminstone en sådan som i regnigt väder tappat sina hyllefläckar och ring.[2]
Arter (urval)
redigera- A. beckeri
- A. pekeoides
- Bleknande kamskivling (A. lividopallescens)
- Brun kamskivling (A. fulva)
- Grå kamskivling (A. vaginata)
- Gråstrumpig kamskivling (A. submembranacea)
- Jättekamskivling (A. ceciliae)
- Orange kamskivling / Gul kamskivling (A. crocea)
- Snökamskivling (A. nivalis)
- Zonkamskivling (A. battarrae)
Referenser
redigera- ^ [a b c] ”kamskivlingar”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kamskivlingar. Läst 1 mars 2018.
- ^ [a b c d] Kjellberg, Magnus (29 augusti 2009). ”Septembersidan 2009”. svampklubben.org. http://svampklubben.org/sept2009.html. Läst 1 mars 2018.
- ^ Phillips, Roger; Jacobsson Stig, Malmsjö Karin (1987). Norstedts stora svampbok (2. uppl.). Stockholm: Norstedt. sid. 23. ISBN 91-1-854192-5