Kallinahuset (kroatiska: Kuća Kallina) är ett kulturmärkt[2] bostadshus i Zagreb i Kroatien. Det invigdes år 1904 och är beläget i Nedre staden. Kallinahuset anses vara ett av de främsta exemplen av Wiener Sezession-stil i den kroatiska huvudstaden.[4][5]

Kallinahuset
Bostadshus
Kallinahuset år 2007.
Kallinahuset år 2007.
Officiellt namn Kuća Kallina
Land Kroatien Kroatien
Region Centrala Kroatien
Ort Zagreb
Adress Gundulićeva ulica 20
51000 Zagreb
Koordinater 45°48′37.15″N 15°58′19.12″Ö / 45.8103194°N 15.9719778°Ö / 45.8103194; 15.9719778
Kulturmärkning
Byggnadsminne januari 2004[1]
 - Referens nr. Z-1036[2]
Arkitekt Vjekoslav Bastl[2]
Konstruktör Hönigsberg & Deutsch[2]
Byggherre Josip Kallina[2]
Byggstart 1903[2][3]
Invigd 1904[2][3]
Arkitektonisk stil Jugend, Wiener Sezession[3][4]
Byggnadsmaterial Fasad av keramikplattor
Detaljbild av byggnadens fasad år 2012.
Detaljbild av byggnadens fasad år 2012.

Historik redigera

Byggnaden uppfördes åren 1903–1904[3] i dåvarande österrikisk-ungerska Zagreb på uppdrag av industrimagnaten Josip Kallina.[4][2] Kallina ägde en fabrik som tillverkade keramiska plattor och kaminer.[2] Byggnaden ritades av arkitekten Vjekoslav Bastl från den lokala och välrenommerade arkitektbyrån Hönigsberg & Deutsch.[2] Bastl hade dessförinnan studerat vid Akademie der bildenden Künste Wien och där låtit sig inspireras av Otto Wagner som var en tidig förespråkare av jugendstilen och en av grundarna av Wiensecessionen.

Arkitektur och beskrivning redigera

Kallinahuset har tre våningar och är ett hörnhus vid gatukorsningen Gundulićeva/Masarykova. Det är utformat som ett bostadshus med undantag för ytorna på markplan som är utformade för att rymma butiker. Byggnadens fasad består i sin helhet av dekorativa keramiska plattor och var vid tillkomsten god reklam för ägaren Kallinas keramiska bolag. Keramikplattorna som användes kom från ägarens fabrik. Fasaden är inspirerad av Majolikahaus (Majolikahuset) i Wien – en byggnad som ritades av Wagner, uppfördes år 1898/1899[6] och har en fasad av keramikplattor. Mot gatukorsningen har byggnaden balkonger med vackert utformade räcken i smidesjärn. De dekorativa motiven med inspiration från djur- och växtriket är typiska för jugendstilen. Därtill har fasaden ett fladdermusliknande motiv.[7]

Arkitekten Bastls byggnadsprojekt i Nedre staden i Zagreb anses vara framstående exempel på konservativ mellaneuropeisk historicism. När han arbetade med privata villor och hus använde han sig dock av friare former och Kallinahuset har beskrivits som "en av de mest konsekventa exemplen på hur secessions-arkitekturen försökte omforma stadsbostäder och bryta med den konventionella estetiken."[8]

Referenser redigera

  1. ^ ”Izvod iz Registra kulturnih dobara Republike Hrvatske br. 4/2003 – Lista zaštićenih dobara” (på kroatiska). Narodne novine. https://narodne-novine.nn.hr/clanci/sluzbeni/2004_01_2_24.html. Läst 11 april 2018. 
  2. ^ [a b c d e f g h i j] ”Zagreb, Kuća Kallina, Gundulićeva 20” (på kroatiska). Kroatiska kulturdepartementets lista över kulturmärkta objekt. Kroatiska kulturdepartementet. http://www.min-kulture.hr/default.aspx?id=6212&kdId=312099060. Läst 10 april 2018. 
  3. ^ [a b c d] ”Architecture in Zagreb – Kuća Kallina” (på engelska). Croatia Times. http://www.croatia-times.com/like-croatia/kuca-kallin. Läst 10 april 2018. 
  4. ^ [a b c] ”A history of Zagreb in 10 buildings: Kallina House (1904) – corner of Masarykova and Gundulićeva” (på engelska). Time Out. https://www.timeout.com/croatia/art/a-history-of-zagreb-in-10-buildings. Läst 10 april 2018. 
  5. ^ ”The Hidden Gems of Zagreb Lower Town” (på engelska). Love Zagreb. http://www.lovezagreb.hr/topics/heartbeat-of-zagreb/the-hidden-gems-of-zagreb-lower-town-55da4488cd279. Läst 10 april 2018. 
  6. ^ ”Majolikahaus” (på tyska). Wien.at. Wiens stad. Arkiverad från originalet den 11 april 2018. https://web.archive.org/web/20180411175643/https://www.wien.gv.at/wiki/index.php/Majolikahaus#. Läst 11 april 2018. 
  7. ^ ”Step by step” (på engelska) (  PDF). Zagrebs turistråd. sid. 54. http://www.infozagreb.hr/media/documents/korak_po_korak_ENG_web.pdf. Läst 10 april 2018. 
  8. ^ ”Od secesije do prvog svjetskog rata” (på kroatiska). Culturenet.hr. Kroatiska kulturdepartementet. http://www.culturenet.hr/default.aspx?id=23095. Läst 11 april 2018. 

Externa länkar redigera