Kajanalänningar

östfinsk folkstam i östra Finland
Uppslagsordet ”Kajanalänning” leder hit. För andra betydelser, se Kajanalänning (olika betydelser).

Kajanalänningar (på finska: "kainuulaiset", på kajanska: "kaenuulaeset") är finnar i östra Finland som talar en östfinsk dialekt, kajanska, som sitt modersmål. De flesta kajanalänningar bor i Kajanaland, men ett litet antal bor också i Norra Österbotten och många kajanalänningar har flyttat utanför Kajanaland efter 1990-talets recession i Finland.[1]

Kajanalänningar
Kainuulaiset, Kaenuulaeset
Kajanalands flagga.
Antal sammanlagt
70 000 - 100 000
Regioner med betydande antal
Kajanaland 70 000–100 000
Norra Österbotten 10 000-30 000
Språk

finska (kajanska)

Besläktade folkgrupper

Andra finnar, i synnerhet andra östfinnar, t.ex. savolaxare

Kajanalänningar är kända av Vinterkriget, för Sovjetunionen attackerade mot Finland 1939-1940. Vinterkrigets viktigaste slag ägde rum i Kajanaland, slaget vid Raatevägen och Slaget vid Suomussalmi. Efter dessa slag blev kajanalänningar kända för sin uthållighet och skicklighet. Slagen var prov på hur en liten armé kan kriga mot en stor armé på skidor och genom att utnyttja vinterförhållandena. Slaget vid Raatevägen är också ett prov på hur Finlands armé använde sin mottitaktikt mot sovjeterna.

Kajanalänningar är också kända av sin fattighet i Finland, för Kajanaland är Finlands fattigaste landskap. Kajanalänningar har också lägre förväntad livslängd än finlandssvenskar eller tavaster i Finland.[2].

Kända personer från Kajanaland redigera

Svenskar med rötter i Kajanaland redigera

Källor redigera

Noter redigera