Kägelsnäckor
Kägelsnäckor, även kallade kägelgiftsnäckor eller konsnäckor (Conidae) är en familj i klassen snäckor. Med några få undantag lever de i varma tropiska hav, till exempel vid Stora barriärrevet utanför Australien.
| Kägelgiftsnäckor | |
 olika kägelgiftsnäckor | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Blötdjur Mollusca |
| Klass | Snäckor Gastropoda |
| Ordning | Sorbeoconcha |
| Familj | Kägelgiftsnäckor Conidae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Conidae | |
| Auktor | Rafinesque, 1815 |
| Släkten | |
| cirka 50 släkten | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Medlemmarna i familjen är rovdjursnäckor och innefattar idag ungefär 750 arter.[1] Kägelsnäckorna trivs främst i tropiska marina livsmiljöer och finns utspridda över hela världen, inklusive i Indiska oceanen, Stilla havet, Karibiska havet, Röda havet och längs Floridas kust. Kägelsnäckans habitat är generellt nära reven, där den gräver ner sig i sanden på dagen och jagar på natten.[2] Livsmiljön för kägelsnäckan är i dess spiralskal, och snigelns storlek varierar från någon centimeter upp till ungefär 22 cm.
Flera arter är giftiga och vissa tillräckligt farliga för att döda människor. Conotoxin är gift som snäckan producerar för att fånga in sitt byte.[3]
Referenser
redigera- ^ Lin, Zhenjian; Torres, Joshua P.; Watkins, Maren; Paguigan, Noemi; Niu, Changshan; Imperial, Julita S. (2021-05-13). ”Non-Peptidic Small Molecule Components from Cone Snail Venoms”. Frontiers in Pharmacology 12. doi:. ISSN 1663-9812. http://dx.doi.org/10.3389/fphar.2021.655981. Läst 3 maj 2023.
- ^ Fiorotti, H., Figueiredo S., Campos, F., Pimenta, D., (2023) Journal Venom Anim Toxins Incl Trop Dis. Cone snail species off the Brazilian coast and their venoms: a review and update. 2023; 29.
- ^ Norton, Raymond S.; Olivera, Baldomero M. (2006-12-01). ”Conotoxins down under” (på engelska). Toxicon 48 (7): sid. 780–798. doi:. ISSN 0041-0101. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0041010106002455. Läst 4 juni 2023.