Julius Kalling

svensk ingenjör

Frans Julius Kalling, född 27 juli 1844 i Örebro, död 19 december 1922 i Örebro, var en svensk greve, ingenjör och kartritare.

Julius Kalling omkring 1919. Porträttskiss i olja utförd av David Wallin.


UtbildningRedigera

 
Vid Karlbergs slott i Solna blev Julius Kalling officer 1868. Här ses slottets norrsida.

Julius Kalling var son till kaptenen greve Johan August Kalling (1800–1857) och Maria, född Eriksson (1810–1902), i Örebro. En bror var konstnären greve Gustaf Kalling. Julius Kalling utbildades inom det militära, och vid Karlberg i Solna var han elev vid en officersutbildning och blev officersaspirant. Han började sin militära utbildning redan som tonåring. Vid Karlberg blev han kadett den 1 april 1862 och avgick som officer från Kungliga Krigsakademien den 11 september 1868.

AmerikavistelserRedigera

 
USA-karta med Minnesota markerat med rött.

Julius Kalling emigrerade i två omgångar till Nordamerika, första gången 1869, vid 25 års ålder, då han var kvar där under 1870 och andra gången var han bosatt i Förenta staterna åren 1883–1891. Under båda perioderna arbetade han som lantbrukare i Nordamerika. Två av hans bröder hade emigrerat till USA på 1860- och 1870-talen.

Ingenjör vid Hjälmarens och Kvismarens sjösänkning 1877–1882Redigera

 
Vy över Hemfjärden i Hjälmaren från Örebro.

Tillbaka i Sverige var Julius Kalling anställd som ingenjör vid Hjälmarens och Kvismarens sjösänkning åren 1877-1882.[1] På 1880-talet sänktes Hjälmaren genom en sjösänkning med 1,9 m, och 190 km2 land torrlades. 19 000 hektar odlingsjord tillskapades därigenom.

ÄktenskapRedigera

Vid 39 års ålder gifte sig Julius Kalling 1883 i Örebro med Hilda Sandsten (1851–1914). Hon var dotter till Carl Wilhelm Sandsten och hans hustru Lovisa Molin.[2] Makarna Kalling fick två döttrar födda i Amerika.

Kartritare i ÖrebroRedigera

På nytt hemkommen från Amerika arbetade Julius Kalling som kartritare i Örebro från 1891.[3]

Kallingska gårdenRedigera

 
Julius Kalling
 
Flygfoto från 1920-talet över Stora Mobacken och Lilla Mobacken, Örebro.

Efter att Julius Kalling kommit hem från Amerika 1891 bebyggde han eget hus i Örebro, Lilla Mobacken eller Kallingska gården, där hans båda döttrar växte upp. Den låg utefter Mogatan och utgjordes av ett par hus och fanns kvar fram till mitten av 1980-talet.[4] Dottern Viva Kalling (1885–1960) var gift med Valter Bratt.[5] Dottern Margit Kalling (1891–1990) var gift Bergenström men frånskild.[6]

Makarna Kalling är gravsatta på Almby kyrkogård i Örebro.[7]

NoterRedigera

  1. ^ Örebro stadsarkiv. Arkivförteckning Örebro stad. Drätselkammaren (ÖS:012), F8 Handlingar rörande Örebro hamn 1853-1964, 13 volymer.
  2. ^ ”Taulu 15, Frans Julius Kalling.”. Arkiverad från originalet den 30 september 2017. https://web.archive.org/web/20170930083853/http://www.annelikotisaari.net/carlb10.htm. Läst 19 mars 2013. 
  3. ^ ”Kadett vid Karlberg 1862-04-01. Avgången från krigsakademien 1868-09-11. Lantbrukare i Nordamerika 1870 samt 1883-1891. Anställd vid Hjälmarens och Kvismarens sjösänkning 1877-1882. Kartritare i Örebro från 1891. Ägde gård i Örebro sedan 1891.”. Arkiverad från originalet den 30 september 2017. https://web.archive.org/web/20170930083853/http://www.annelikotisaari.net/carlb10.htm. Läst 19 mars 2013. 
  4. ^ Lägenhetsnamn och gatuadresser i Örebro 1901–1902. "Lägenheter vilka genom nya stadsplaneindelningen erhållit gatuadresser." Enligt Birger Larssons arkiv på Örebro stadsarkiv (PS:029), Örebro stadsarkiv 2010-06-17.
  5. ^ Valter Bratt i Vem är det: Svensk biografisk handbok, 1943.
  6. ^ SUKUSELVITYKSEN KOHDE Arkiverad 30 september 2017 hämtat från the Wayback Machine. Per Petterinpoika Kalling, s. 1700 Stockholm, Sverige ja hänen jälkeläisiään yhteensä 44 taulua, Tulostettu: 17.01.2013, Tekijä: Anneli Kotisaari.
  7. ^ ”Taulu 15, Frans Julius Kalling, Insinööri. Lantbrukare, s. 27.07.1844 Örebro, k. 19.12.1922 Örebro, haudattu Almby kyrkogård Örebro län.”. Arkiverad från originalet den 30 september 2017. https://web.archive.org/web/20170930083853/http://www.annelikotisaari.net/carlb10.htm. Läst 19 mars 2013. 

Källor och länkarRedigera