Julirevolten 1927
Under Julirevolten 1927 (tyska: Julirevolte) (även känd som Svarta fredagen - 15 juli 1927) dödade Österrikes polis 84 demonstranter,[1] Fyra poliser dödades och över 600 personer skadades.
Julirevolten 1927 | |
Plats | Österrike |
---|---|
Datum | 1927 |
Karaktär | Kravaller |
Part I | Demonstranter |
Part II | Österrikiska polisen |
Döda | 88 |
Skadade | Över 600 |
Övrigt | ? |
Sammandrabbningen var ett resultat av konflikten mellan socialdemokrater och en allians bestående av rika företagare samt romersk-katolska kyrkan i Österrike. Många paramilitära styrkor hade bildats i det tidiga 1920-talets Österrike. Två av dessa var Hermann Hiltls Frontkämpfervereinigung och vänsterns Republikanischer Schutzbund. Strider mellan grupperna i Schattendorf i Burgenland den 30 januari 1927 resulterade i att en man och ett barn dödades. Högerveteraner beskylldes för dödsfallen vid en rättegång i Wien i juli, men frikändes av en jury.
En generalstrejk utlöstes med målet att få ett slut på kansler Ignaz Seipels regering. Massiva protester ledde till att polisen öppnade eld vid Justizpalast i Wien. Polisminister Johann Schober lyckades se till att våld användes, vilket resulterade i 89 dödsfall.
Källor
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 9 april 2012.
- Gedye, George Rowe (1939) (på engelska). Fallen bastions.: The Central European tragedy.. London. Libris 2662123
- Carsten, Francis Ludwig (1977) (på engelska). Fascist movements in Austria: from Schönerer to Hitler. SAGE studies in 20th century history, 99-0109315-5 ; 7. London: Sage. Libris 5693110. ISBN 0-8039-9857-0 (hft.)
Fotnoter
redigera- ^ Brook-Shepherd, Gordon (1996) (på engelska). The Austrians: a thousand-year odyssey. London: HarperCollins. Libris 4459356. ISBN 0-00-255384-8.