Johan Julin

svensk-finländsk apotekare och naturforskare

Johan Julin, född 26 september 1752 i Västerås, död 29 maj 1820 i Åbo, var en svensk-finländsk apotekare och naturforskare; far till John Jakob och Erik Julin.

Johan Julin
Född1752[1]
Västerås domkyrkoförsamlingSverige[1]
Död29 maj 1820[1] (67 år)
Åbo[1]
MedborgarskapSvenskt
SysselsättningApotekare[1], naturhistoriker
BarnJohn Jakob Julin (f. 1787)
Erik Julin (f. 1796)
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Julin blev 1782 apotekare i Nykarleby och 1783 i Uleåborg. År 1814 sålde han sitt apotek i Uleåborg och köpte ett apotek i Åbo. Han ägnade sig även åt naturhistoriska studier och hans samlingar av högnordiska föremål tillhörde sin tids främsta.

Julin författade åtskilliga smärre vetenskapliga uppsatser. I Vetenskapsakademiens Handlingar finns hans Försök till upplysning om Uleåborgs climat (1789, 1800), i "Läkaren och naturforskaren", band XIII, Berättelse om den i Kemi socken i Österbotten grasserande pestsjukdom, i Patriotiska sällskapets "Ny Journal uti hushållningen" Bref om de i Österbotten, särdeles omkring Uleåborg, samlade naturalier (1792, 1800). Bland hans övriga arbeten kan nämnas Nytta och bruk af medikamenterne uti hus- och rese-apotek (1799).

Han blev ledamot av Vetenskapsakademien i Stockholm 1791. Han erhöll assessors titel 1814.

KällorRedigera

NoterRedigera

Vidare läsningRedigera