Jacob Frese
Jacob Frese, född omkring 1690 i Viborg död, ogift, 31 augusti 1729 i Stockholm, var en finländsk skald och kanslist.
BiografiRedigera
Freses föräldrar var råd- och handelsmannen Joakim Frese och Barbara Ruuth. Frese led hela sitt liv av svår sjukdom. Han inskrevs 1703 som student vid Kungliga Akademien i Åbo, där han började sitt författarskap med tillfällesdikter. Efter den ryska erövringen av Viborg i finska Karelen 1710 flydde Frese till Stockholm 1711, där han tjänstgjorde som extra ordinarie kanslist vid kungliga kansliet. 1714 erhöll han fullmakt som sekreterare vid amiral Erik Johan Lillies eskader, men tjänsten indrogs av ständerna, innan Frese hann tillträda den.
Vid det samkväm, som den 28 januari 1715 ägde rum på Riddarhuspalatset till firande av Karl XII:s hemkomst, var Frese festskald; hans tal bär titeln "Echo å Sweriges allmänna frögde-qväden" och är varmare, enklare än den vanliga dåtidsretoriken. Samma år blev han av guvernören i Skåne, Jacob Burensköld, kallad till handsekreterare, en beställning, som upphörde redan den 1 juni 1716, då guvernören fick avsked. Frese återinträdde i kansliet och befordrades 1719 till kanslist vid den nyinrättade civilexpeditionen. Redan vid unga år hade han angripits av "en svår och häftig skälfvesot", som årligen återkom och från 1724 tilltog i våldsamhet och av vilken han efter långvariga plågor rycktes bort.
Utom tillfällesdikter lät Frese trycka "Andelige och werldslige dikter" (1726), "Korta sedeläror och sedetillämpningar" (samma år), korta prosafabler, "Passionstankar" (1728) och "Någre poetiske samblingar" (samma år). I dessa dikter visar sig Frese som en lyriker av utpräglat subjektiv art. Han utgick ifrån de vid hans debut tongivande skalderna, särskilt Runius, vilken han efterliknade i skämtsamma och ordlekande tillfällighetsverser. Så småningom fann han likväl ett eget uttryckssätt i skildringen av sitt eget inre. Dels hans eget gry, dels hans livs bekymmer och sorger förlänade åt hans diktning det vemodiga, blida, resignerade drag, som utmärker särskilt hans "Vårbetraktelser" och som ansetts förena honom med Creutz, Franzén och andra finländska skalder.
Påverkad av den samtida pietistiska riktningen, gav Frese i sina andliga dikter uttryck för en innerligare religiös uppfattning, ett personligare religiöst liv än den tidigare svenska psalmdiktningen i allmänhet hade ägt. Hans naturstämningar är veka och behagliga. Beundrare av Karl XII, hyllade han i sin tidigare alstring krigarkungen för att sedermera bli en övertygad förkunnare av fredens nödvändighet och välsignelser. I detta, liksom i sin subjektivitet och sin konstnärligt utarbetade, välljudande och uttrycksfulla form, visar sig Frese som en övergångsförfattare.
Under den tid i vår litteraturhistoria, som ligger mellan Stiernhielm och Dalin, har Frese ansetts vara en av de få, som förtjänar namnet skald i detta ords verkliga betydelse. Hans dikter är av såväl religiöst som världsligt innehåll. Genom hans sånger, som i allmänhet utmärker sig för naturlighet, täckhet och ett oskuldsfullt behag, går en grundton av mild klagan, from försakelse och längtan från jorden. Vad som i väsentlig grad höjer Frese över mängden av sina samtida är det vårdade språket, i vilket han, liksom i känslans innerlighet, kan anses som en förebådare för sina landsmän, Creutz och Franzén. Jacob Frese är begravd på Maria kyrkogård i Stockholm.[1]
BibliografiRedigera
- I Gudi börja på, i Gudi ock fortfahra, i Gudi ända nå, kan bästa giffte wara. Då högwällärde herren, herr mag. Johann Haartman, medh dygdedle jungfru, jungf. Maria Sundenia, fijrade sin heders-dag, i Stockholm, den 18. junii åhr 1711... [S.l.]. 1711. Libris länk
- Echo, å Sweriges allmänne frögde-qwäden uttryckt, på hans kongl. maj.ts wår allernådigste konungs konung Carl den XII:tes Sweriges, Giötes, och Wändes konungs, &c. högsthugnelige namns-dag... Stockholm. 1715. Libris länk
- Öfwer hans högst-sal. kongl. maj:ts, den stormächtigste, alles wår i lifstiden allernådigste herres och konungs, konung Carl den XII:tes, ... högstbeklagelige : dödz-fall, skref til tårar och tröst, på desz dyra likfärds-dag den 18 februarii 1719... 1719. Libris länk
- Christelige döds-tanckar wid framledne baronens, högwälborne herr Carl Adolph Wrangels efterlemnade enckie-frus, den fordom högwälborne, nu hos Gud salige friherrinnans, fru Ingeborg Flemings graf... Stockholm. 172n. Libris länk
- Andelige och werldslige dikter, författade och i ordning sammanbragte A:o MDCCXXIV. 1-2. Stockholm. 1726. Libris länk. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/FreseJ/titlar/AndeligeOchWerdsligeDikter/info
- Betraktande af Guds allmakt och godhet, alle tings fåfäng- och förgängelighet, döden, och den tilkommande roligheten. Stockholm. 1726. Libris länk
- Kårta sede-läror och sede-tillämpningar. Stockholm. 1726. Libris länk. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/FreseJ/titlar/KartaSedeLaror/info
- Werldslige dickter ... samt brud- och grafskrifter ... Stockholm. 1726. Libris länk
- Hieltars berömm och allmänna öde, wid fordom kongl. may:tts och Sweriges rikes högtbetrodde mans, fältmarskalks, samt öfwerstes af Wäszmanlands infanterie regimente ... herr Axel Sparres skilnad från werlden... Stockholm. 1728. Libris länk
- Någre poëtiske samblingar, författade af Jacob Frese. Stockholm. 1728. Libris länk. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/FreseJ/titlar/PoetiskeSamblingar/info
- Passions-tankar, eller Betraktelser, öfwer wår wälsignade frälsares blodige pino och döds-kamp. Stockholm. 1728. Libris länk
- En rättskaffens broderlig kiärlek, wid handelsmannens här i kongl. residence-staden Stockholm, ehreborne och högwälachtad herr Hans Freses salige skilnad från werlden, som skiedde den 27. julii anno 1728. förestäld, til en tacksam och : ewärdelig åminnelse, i följande sorge-tahl, af desz icke mindre af sorg än siukdom swårligen bedröfwade broder Jacob Frese. Stockholm. 1728. Libris länk
Valda verkRedigera
- Valda skrifter af Jacob Frese / samlade och å nyo utgifna af P. A. Sondén. Stockholm. 1826. Libris länk
- Valda skrifter. Helsingfors: Sederholm. 1863. Libris länk
- Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin. 20, Samlade skrifter af Jacob Frese. Upsala: Hanselli. 1876. Libris länk. http://runeberg.org/svsf/20/
- Valda skrifter : med en teckning av hans lefnad och skaldskap / av Arvid Hultin. Finlands svenska vitterhet ; 3 Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, 0039-6842 ; 52. Helsingfors. 1902. Libris länk
- Avsked från världen : dikter / urval, inledning och kommentarer av Daniel Möller. Lilla serien, 1402-0602 ; 47. Lund: Ellerström. 2012. Libris länk. ISBN 978-91-7247-317-1
ReferenserRedigera
- Swahn, Sven Christer: Jacob Frese i Svenskt biografiskt lexikon
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Jakob Frese, 1904–1926.
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Jakob Frese Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.
NoterRedigera
- ^ Här vilar berömda svenskar, Ordalaget Bokförlag och Göran Åstrand (1999) sid.50, ISBN 91-89086-02-3
Vidare läsningRedigera
- Hultin, Arvid (1902). Jakob Frese : teckning af hans lefnad och skaldeskap. Helsingfors. Libris länk
- Swahn, Sven Christer (1971). Jacob Frese : från en finlandssvensk 1700-talsförfattares liv och dikt. Scandinavian university books, 99-0103642-9. Stockholm: Läromedelsförl. Libris länk
- Vasenius, Valfrid (1884). Historiska undersökningar om Jacob Frese. [Helsingfors]. Libris länk
- Vasenius, Valfrid (1884). Nytt och gammalt om Jacob Frese. Stockholm. Libris länk
- Wrangel, Ewert (1895). Frihetstidens odlingshistoria ur litteraturens häfder 1718-1733. Lund: Gleerup. Libris länk. http://runeberg.org/wefriodl/0269.html